EU-ja till omdebatterad naturlagstiftning – avgörande kompromisser ger ökade möjligheter för trädgårdsstaden
Via omröstning i EU-parlamentet den 10 juli har EU till sist enats om sin syn på naturrestaurering. TMF är en av dem som varit starkt kritiska mot förslaget som nu fått avgörande förbättringar. Det har dock varit många turer sedan förslaget först lades fram i parlamentets miljöutskott den 15 juni - splittringen har varit stor, kompromisserna många, och nu väntar tuffa förhandlingar med medlemsstaterna.
TMF har tidigare – i samarbete med Byggföretagen, Skogsindustrierna, Svemin, Sveriges Bergmaterialindustri samt Svenskt Näringsliv - varit oroliga över den föreslagna förordningen om naturrestaurering och menat att den i högre grad behöver beakta Sverige och Europas försörjningstrygghet som en förutsättning för den gröna omställningen. Förslaget riskerade att påverka både Sveriges långa tradition av naturrestaurering samt råvaruförsörjningen negativt.
Efter några avgörande förändringar är nu TMF betydligt mer positiva:
- Det nya förslaget går i rätt riktning – inte minst när det gäller bostadsutveckling med fokus på fler grönområden så att etablering av trädgårdsstäder fortsatt möjliggörs. Sverige befinner sig mitt i en omställning för att bli fossilfritt och våra företag är ledande i detta arbete. Här utgör produktiva ekosystem en förutsättning för att omställningen ska ske i samklang med naturen, säger TMF:s vd David Johnsson.
- Framför allt var revideringen av artikel 6 av stor vikt. Att öka "urbana grönområden" med först 3 och sedan upp till 5 procent av den sammanlagda arealen för städer, både stora och små, inklusive förorter, skulle ha fått helt orimliga konsekvenser för Sverige, som är så glesbebyggt, förklarar Robin Ljungar, hållbarhetschef på TMF.
- För TMF:s del gynnar nu i stället parlamentets förslag än mer vårt arbete med trädgårdsstaden och dess fördelar för ekosystemtjänster och biodiversitet. Det innebär en stor möjlighet för vår bransch att visa framfötterna.
Det var framför allt EU-parlamentets högerpartier som ville fälla EU-kommissionens omstridda förslag. Men högerstyrkan var inte tillräcklig. Förlust med 312 röster mot 324 och tolv nedlagda i en jämn inledande omröstning innebar att ledamöterna i stället fick rösta vidare om detaljerna.
De spikades till sist i ännu en jämn omröstning med 336 röster mot 300 och 13 nedlagda. Därmed har man nu en linje att förhandla om med EU:s medlemsländer i ministerrådet.
Svenska ledamoten Emma Wiesner (C) röstade mot lagen i den första omröstningen, men bytte sedan sida på grund av några av de ändringsförslag som godkändes.
EU-kommissionen lade i juni 2022 fram sitt förslag till naturrestaureringslag i syfte att ordna en "fortsatt och hållbar återställning av en motståndskraftig natur med biologisk mångfald". Målet är åtgärder som totalt täcker minst 20 procent av EU:s land- och vattenyta år 2030 och samtliga ekosystem som behöver återställas till år 2050. Bland annat föreslogs att andelen grönytor i städer ska ökas med minst tre procent till 2040 och fem procent till 2050. Varje medlemsland ska uppnå en rad förbättringar när det gäller allt från mängden fjärilar och fåglar till andelen skogar med träd i olika åldrar.
EU:s medlemsländer var oeniga, men röstade ja till sin syn på förslaget på ett miljöministermöte i Luxemburg den 20 juni - där Sverige som ordförandeland har arbetat med att ta fram en kompromiss.
EU-parlamentet godkände i sin tur sin linje i en omröstning den 10 juli.
Avslutande kompromissförhandlingar kan nu inledas med ministerrådet i hopp om en slutlig överenskommelse under hösten. Källa: Tidningen Näringslivet
