Avtal 2023

Under 2023 löper Trä- och Möbelföretagens kollektivavtal ut och arbetet inför kommande avtalsrörelse är i full gång. Här hittar du all vår information relaterat till avtalsförhandlingarna.

Den 31 mars 2023 löper industrins kollektivavtal ut och då ska vi inom industrin sätta ett nytt lönemärke för svensk arbetsmarknad. Sedan 2011 är Trä- och Möbelföretagen anslutna till Industriavtalet tillsammans med 11 andra arbetsgivarorgationsationer inom industrin.

Efter jul- och nyår är det dags att påbörja avtalsförhandlingarna med våra fackliga motparter för att ha nya kollektivavtal på plats sista mars. Innan dess sker en hel del förberedelsearbeten. Under hösten 2022 anordnar vi digitala avtalskonferenser och vi gör enkätutskick till våra medlemsföretag. Vår förhandlingsdelegation kommer att fastställa våra yrkanden i december innan vi inom industrin växlar yrkanden den 21 december.

TMF förhandlar kollektivavtal med: GS - facket för skogs-, trä- och grafisk bransch, Ledarna, Sveriges Ingenjörer och Unionen

 

Ta del av material från Avtalskonferensen!

Vid två tillfällen under oktober 202 har du som medlem kunnat göra din röst hörd på våra digitala avtalskonferenser, för att föra fram synpunkter som du tycker är viktiga inför avtalsrörelsen.

Under respektive avtalskonferens gavs också en genomgång av förutsättningarna inför förhandlingarna samt en ekonomisk analys av Teknikföretagens seniorekonom Bengt Lindqvist.

Missade du tillfället?
Ta del av presentationen från Avtalskonferensen den 18 oktober nedan.
OBS! Kräver medlemsinloggning.

Låst material. Logga in för att få tillgång till materialet.
pdf 3,3MB
Avtalskonferens - hösten 2022

Viktiga datum

SEPTEMBER  
5 september

Företagsenkät gällande avtalsrörelsen skickas ut till våra medlemsföretag (sista svarsdag 23 september)

OKTOBER  
12 oktober Digital avtalskonferens
18 oktober Digital avtalskonferens
DECEMBER  
December Förhandlingsdelegationen fastställer yrkanden
21 december Parterna inom industrin växlar yrkanden
JANUARI  
23 januari Avtalsförhandlingar inleds
FEBRUARI  
Februari Avtalsförhandlingar
MARS  
1 mars Opartiska ordföranden (OpO) kliver in i förhandlingarna
31 mars Kollektivavtal löper ut
1 april Nya kollektivavtal ska vara klara
Avtalsrörelsens ABC

Vilka förhandlar under en avtalsrörelse? Vad är märket? På vilket sätt påverkar finansoron avtalsrörelsen? Det är några av de frågor som förklaras nedan.

Avtalsförhandlingar

Avtalsförhandlingarna inleds när facken och TMF presenterar sina respektive krav. Ofta krävs flera förhandlingsomgångar innan uppgörelse kan träffas.

Kollektivavtal

Kollektivavtal är avtal om arbetsvillkoren för företag och anställda i en bransch eller för en större del av arbetsmarknaden. Avtalen träffas mellan arbetsgivarorganisationer, som företräder företag, och arbetstagarorganisationer (fackförbund), som företräder anställda.
Företag som är medlemmar i en arbetsgivarorganisation som har träffat ett nytt kollektivavtal blir bundna att följa vad som står i avtalet om löner, arbetstider, försäkringspremier för de anställda etc. De anställda lovar att följa arbetsvillkoren, att inte strejka eller att vägra arbeta så länge som kollektivavtalet gäller.
Det innebär att parterna (arbetsgivarna och facken) har fredsplikt - fredsplikt innebär förbud mot att vidta stridsåtgärder som exempelvis strejk eller blockad. Ett träffat kollektivavtal skapar därmed arbetsfred. Företagen och de anställda vet genom avtalet vad som gäller och får den förutsägbarhet som är viktig för att kunna planera för framtiden.
I dag behöver ett kollektivavtal inte alltid reglera lönerna i detalj. Däremot kan avtalet ange förutsättningarna för lönesättningen eller hur man på företaget ska göra om fack och arbetsgivare är oeniga.

Märket

För att svenska företag ska kunna konkurrera med företag i andra länder kan inte arbetskostnaderna – löner och kostnader för exempelvis försäkringar – öka mer här hemma än i andra länder utan att de svenska företagen förlorar i konkurrenskraft, och i värsta fall måste minska sin verksamhet i Sverige. I stort sett har det funnits enighet på den svenska arbetsmarknaden om att de internationellt konkurrensutsatta företagen inom industrin ska sätta "märket" och att övriga sektorer ska respektera det.
Att "sätta märket" innebär att sätta riktmärket, normen, för löner och avtalsvillkor.

 

Se även Svenskt Näringslivs ordlista samt Svenskt Näringslivs avtalsguide om avtalsrörelsen.

Vid frågor, kontakta:
Anna Freij
Anna Freij
Förhandlingschef
Alexandra Hernadi
Alexandra Hernadi
Kommunikationschef
Industriavtalet

1970- och 1980-talens försämrade svenska konkurrenskraft banade väg för Industriavtalet som träffades 1997 och som fastställs av Industrirådet.

Sverige hade under -70 och -80-talen en historia av okontrollerade kostnadsökningar, vilket ledde till hög inflation och till att Sveriges konkurrenskraft försämrades. Detta berodde på att några fack fick igenom sina krav, vilket gjorde att andra fack kunde ställa liknande eller högre krav i sina förhandlingar. På så sätt kom en spiral av kostnadsökningar att sätta i gång. Det la också grunden till att fack och arbetsgivare inom industrin träffade Industriavtalet 1997 (ett avtal som förnyades 2011) som innebar ett nytt sätt att se på förhandlingar och konfliktlösning i Sverige.

Industrirådet (tidigare Industrikommittén) består av ledande företrädare för svenska arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer inom industrisektorn och deras uppgift är att följa och främja tillämpningen av Industriavtalet.

Ett nytt Industriavtal gäller från den 1 juli 2011 då det ersätter det befintliga Industriavtalet från 1997 som varit en hörnsten för lönebildningen i Sverige. Det nya Industriavtalet, som undertecknades den 21 juni, förstärker och breddar parternas gemensamma arbete för att utveckla svensk industri. Det förstärker också industrins lönenormerande roll genom tydligare syfte och inriktning och delvis nya regler för förhandlingarna.

Avtalet har undertecknats av medlemmarna i Industrirådet (tidigare Industrikommittén) som består av ledande företrädare för svenska arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer inom industrisektorn. Industrirådets uppgift är att följa och främja tillämpningen av Industriavtalet.

Avtalet reglerar bland annat hur förhandlingarna om kollektivavtalen mellan de olika parterna som har undertecknat avtalet ska gå till.
Förhandlingarna förbereds genom att parterna tar fram förhandlingsmål och krav. Därefter utväxlas bud och krav. Om inte ett nytt avtal har träffats när en månad återstår av avtalstiden följer en period då OpO, "opartiska ordförande", som parterna själva har utsett, leder förhandlingarna.

Partekonomernas rapport - 2017

I samband med Industrirådets möte den 14 juni 2016 infördes ett antal ändringar i Industriavtalet. Bland annat gavs en grupp partsekonomer följande uppdrag;
Partsekonomerna ska fortlöpande samarbeta angående de ekonomiska förutsättningarna och andra konkurrensförhållanden som gäller för den svenska industrin i en global ekonomi och marknad. Partsekonomerna ska årligen utarbeta en rapport till Industrirådet i dessa frågor. Vid väsentliga förändringar av gällande omständigheter ska partsekonomerna omedelbart gemensamt bedöma de troliga effekterna.

Arbetsgivarna inom industrin

  • Grafiska Företagen
  • Gröna arbetsgivare
  • Industriarbetsgivarna
  • IKEM
  • Livsmedelsföretagen
  • Teknikföretagen
  • TEKO, Sveriges Textil- och Modeföretag
  • Trä- och Möbelföretagen

Facken inom industrin

  • GS Facket för skogs-, trä- och grafisk bransch
  • IF Metall
  • Livs
  • Sveriges Ingenjörer
  • Unionen