”Remissens förslag är ett viktigt steg mot en bättre fungerande kompetensförsörjning”
Regeringen presenterade idag en lagrådsremiss utifrån Planerings- och dimensioneringsutredningens betänkande, med flera förändringar jämfört med hur dimensioneringen sker idag och hur man få en bättre matchning mellan gymnasiet och arbetsmarknadens behov. Detta är frågor som Trä- och Möbelföretagen, TMF, har arbetat med länge och står bakom– på väg mot en bättre, fungerande kompetensförsörjning. TMF ser därför att det är angeläget att förslagen går igenom i riksdagen under våren. Läs kommentar från TMF:s kompetensförsörjningsexpert Henrik Smedmark.
Enligt förslaget ska behoven på arbetsmarknaden få en mer styrande roll i utbudet av gymnasial utbildning och utbildning för vuxna. Nuvarande reglering har inneburit att matchningen mellan gymnasieskolans utbud och arbetsmarknadens behov har varit väldigt vag. Många utbildningar har därför inte blivit av trots att det finns ett uttalat behov ifrån arbetsmarknaden.
- Det behövs helt nya verktyg för att dimensionera utbildningar. Det är inte rimligt att det helt saknas träutbildningar i regioner som har en stark träindustri. Remissens förslag är ett viktigt steg mot en bättre fungerande kompetensförsörjning. menar Henrik Smedmark
Lagrådsremissen föreslår vidare att det ska ställas större krav än idag på att kommuner ska samverka för att kunna erbjuda ett bredare utbud av utbildningar. Detta är särskilt viktigt för att ge elever tillgång till goda utbildningar som kanske inte kan erbjudas i varje kommun. Genom kravet på samverkansavtal underlättas också förhållandet mellan kommuner.
- Ska förslagen verkligen påverka kompetensförsörjningen är det angeläget att också se över kvalitet och attraktivitet för yrkesutbildningar, säger Henrik Smedmark.
För att tydliggöra arbetsmarknadens behov ska Skolverket få i uppdrag att ta fram regionala planeringsunderlag för att underlätta en mer ändamålsenlig dimensionering. I detta arbete ska de regionala tillväxtstrategiernas roll även göras tydligare. Genom att sammanställa befintlig kunskap och utveckla prognosarbetet skapas ett bättre underlag för att se vilka utbildningar som behöver öka, vilka som är i balans och var det sker en överutbildning. Detta ska särskilt vägas in vid godkännande av nya utbildningar.
