Avtalrörelsens ABC – så fungerar det

Avtalsrörelse

När kollektivavtal ska omförhandlas brukar man tala om avtalsrörelser, och den 31 mars 2023 löper 450 av totalt 650 kollektivavtal på den svenska arbetsmarknaden ut. Bland avtalen som nu ska förhandlas om ingår fyra för våra medlemsföretag i Trä- och Möbelföretagen.

Kollektivavtal

Kollektivavtal är avtal om arbetsvillkoren för företag och anställda i en bransch eller för en större del av arbetsmarknaden. Avtalen träffas mellan arbetsgivarorganisationer, som företräder företag, och arbetstagarorganisationer (fackförbund), som företräder anställda.
Företag som är medlemmar i en arbetsgivarorganisation som har träffat ett nytt kollektivavtal blir bundna att följa vad som står i avtalet om löner, arbetstider, försäkringspremier för de anställda etc. De anställda lovar att följa arbetsvillkoren, att inte strejka eller att vägra arbeta så länge som kollektivavtalet gäller.
Det innebär att parterna (arbetsgivarna och facken) har fredsplikt - fredsplikt innebär förbud mot att vidta stridsåtgärder som exempelvis strejk eller blockad. Ett träffat kollektivavtal skapar därmed arbetsfred. Företagen och de anställda vet genom avtalet vad som gäller och får den förutsägbarhet som är viktig för att kunna planera för framtiden.
I dag behöver ett kollektivavtal inte alltid reglera lönerna i detalj. Däremot kan avtalet ange förutsättningarna för lönesättningen eller hur man på företaget ska göra om fack och arbetsgivare är oeniga.

Avtalsförhandlingar – yrkanden & krav

Avtalsförhandlingarna inleds när facken och TMF presenterar och växlar sina respektive krav. Ofta krävs flera förhandlingsomgångar innan uppgörelse kan träffas.

Innan förhandlingarna börjar lägger såväl arbetsgivarsidan som den fackliga sidan fram sina yrkanden och krav. Trä- och Möbelföretagens förhandlingsdelegation, som består av representanter från styrelsen och medlemsföretagen, fastställer yrkanden kring de allmänna villkoren. Det kan handla om anpassningar till nya förutsättningar, eller förbättringar och förenklingar som vi önskar få till.

Några månader innan avtalen löper ut växlar parterna yrkanden och påbörjar därefter förhandlingarna kring de allmänna villkoren i kollektivavtalen. Förhandlingsdelegationen bestämmer vilka förhandlingsbud som ska antas eller förkastas, men det är förhandlarna som sköter själva förhandlandet.

Förhandlingarna kring lönenivåer samordnas mellan arbetsgivarna inom industrin och hanteras i slutet av förhandlingsperioden. Arbetsgivarorganisationerna uttalar sig aldrig i förväg kring vilka nivåer vi kan tänka oss att diskutera.

Samordning inom Svenskt Näringsliv

Inom Svenskt Näringsliv finns en samordning som innebär att alla medlemsorganisationer måste stämma av om man önskar tillmötesgå sin fackliga motpart i någon fråga som kan vara kontroversiell för övriga medlemsorganisationer, eller som till exempel inskränker arbetsgivarens lednings- och styrningsrätt.

Industriavtalet och ”märket”

Kollektivavtalsområdena inom Industriavtalet är alltid först ut i avtalsförhandlingarna, och det är parterna inom Industriavtalet som bestämmer ”märket”, den löneökningsnivå och avtalsperiod som ska gälla.
Att "sätta märket" innebär att sätta riktmärket, normen, för löner och avtalsvillkor.
Industriavtalet kom till 1997, då parterna på arbetsgivar- och arbetstagarsidan insåg att höga löneökningar ledde till att industrin tappade i konkurrenskraft, samtidigt som köpkraften minskade på grund av inflationen. I korthet innebär Industriavtalet att den konkurrensutsatta exportindustrin sätter löneökningsnivån för hela arbetsmarknaden.
För att svenska företag ska kunna konkurrera med företag i andra länder kan inte arbetskostnaderna – löner och kostnader för exempelvis försäkringar – öka mer här hemma än i andra länder utan att de svenska företagen förlorar i konkurrenskraft, och i värsta fall måste minska sin verksamhet i Sverige.
Under 25 år har Industriavtalet bidragit till såväl konkurrenskraft för företagen som reallöneökningar för de anställda och i stort sett har det funnits enighet på den svenska arbetsmarknaden om att de internationellt konkurrensutsatta företagen inom industrin ska sätta "märket" och att övriga sektorer ska respektera det.
Trä- och Möbelföretagen är en del av Industriavtalet precis som GS-facket, Unionen och Sveriges Ingenjörer är.

När de nya avtalen är på plats

När de nya kollektivavtalen är träffade ska de implementeras i alla medlemsföretag. Grafiska Företagen går då ut med information, så att alla medlemsföretag känner till nyheterna i avtalet, hur avtalstexter ska tolkas och annat som är viktigt att veta som arbetsgivare.

Avtalsrörelsens ordlista - Svensk Näringsliv:

Avtalsrörelsens ordlista

Avtalsguide - Svenskt Näringsliv:

Avtalsrörelsen - så fungerar det