AD-dom 2017 nr 3 - Nio månaders lön trots saklig grund för uppsägning

Mannen anställdes den 1 augusti 2012 som resande säljare och hade sitt kontor i hemmet. Den 20 november 2013 sades han upp av personliga skäl, med tre månaders uppsägningstid. Fullföljdshänvisning skickades till mannen först efter några veckor. Skäl för uppsägningen var enligt arbetsgivaren att mannen inte skött sin försäljning enligt överenskommelse samt brustit grovt i att fullgöra sin vecko-, försäljnings- och sjukrapportering, vilket renderat honom fyra varningar under anställningen.

Mannens väckte talan och yrkade att tingsrätten skulle ogiltigförklara uppsägningen samt tillerkänna honom allmänt och ekonomiskt skadestånd samt lön. Han gjorde gällande dels att det inte förelåg saklig grund för uppsägningen dels att den saknade fullföljdshänvisningen utgjort ett brott mot LAS. Arbetsgivaren bestred talan.

Mannen fick sedan en ny anställning hos en annan arbetsgivare den 24 november 2014. Han ändrade därefter sitt yrkande om ogiltigförklaring till att avse tiden till och med den 23 november 2014.

Tingsrätten biföll mannens talan och förklarade att uppsägningen var ogiltig samt att anställningen skulle bestå fram till den 23 november 2014 då mannen fick en ny anställning. Arbetsgivaren förpliktades även att betala allmänt skadestånd för den ogrundade uppsägningen och formaliafelet och lön/ekonomiskt skadestånd till mannen fram till hans nya anställning.

Arbetsgivaren överklagade till Arbetsdomstolen som meddelade prövningstillstånd.

Arbetsdomstolen fann, till skillnad från tingsrätten, att mannen brustit i sin rapporteringsskyldighet i sådan omfattning att saklig grund för uppsägning förelegat. Därmed föll mannens talan om allmänt skadestånd för ogrundad uppsägning och om ekonomiskt skadestånd.

Uppkommer tvist om en anställnings giltighet, upphör inte anställningen till följd av uppsägningen förrän tvisten har slutligt prövats. Mannen har i processen justerat sitt ogiltighetsyrkande till att avse tiden till den 24 november 2014 och det var ostridigt i målet att mannen i och för sig stått till bolagets förfogande. Till följd av detta skulle mannen tillerkännas lön för perioden den 20 februari 2014 – 23 november 2014. Arbetsdomstolen fastställde det allmänna skadeståndet för formaliafel till 15 000 kr. Eftersom båda parter bedömdes ha vunnit till ungefär samma grad beslutade AD att rättegångskostnaderna skulle kvittas.

TMF:s kommentar

I detta mål har arbetsgivaren sagt upp en arbetstagare på grund av personliga skäl och vunnit i domstol. Trots detta blev arbetsgivaren skyldig att betala ut ca 9 månadslöner till arbetstagaren samt stå för sina egna rättegångskostnader.

Orsaken till detta är 34 § andra stycket LAS. Av den bestämmelsen följer att om en arbetstagare gör en ogiltighetsinvändning består anställningen. Lön och andra anställningsförmåner ska då även utges efter uppsägningstidens utgång och ända till dess tvisten är löst.
Normalt innebär detta att anställningen fortsätter att löpa på tills dess någon av följande omständigheter inträffar:

- förhandlingsuppgörelse eventuellt nås,
- arbetstagaren eventuellt missar sin frist för talans väckande,
- arbetstagaren eventuellt återkallar sin ogiltighetstalan eller
- domstolen förordnar om annat.

Det bör observeras att någon retroaktiv återbetalningsskyldighet för lön efter uppsägningstidens utgång inte finns även om det vid den slutliga prövningen skulle visa sig att arbetsgivaren hade saklig grund för uppsägning.