AD-dom 2021 nr 40: Otillåten kvittning på lön

Bakgrund
En biträdande jurist hos en advokatbyrå avlönades med provision 35% på debiterade intäkter. Juristen sade upp sin anställning i början av januari 2018 med tre månaders uppsägningstid. Advokatbyrån gjorde då gällande att juristen fått prutat på sina kostnadsräkningar i domstol mellan åren 2016 – 2017 och gjorde avdrag från januarilönen med 35% av prutningarna. Utbetald lön för januari uppgick till drygt 4 000 kr.

Juristen väckte talan i tingsrätt med bl a yrkande om allmänt skadestånd för otillåten kvittning och ekonomiskt skadestånd. Arbetsgivaren invände att avdraget inte utgjorde en kvittning utan avsåg en korrigering av preliminärt utbetald lön.

AD
Arbetsdomstolen inledde med en redogörelse av skillnaden mellan kvittning på lön och korrigering av en preliminär löneutbetalning. Det är vanligt att den månadslön som betalas för en viss månad i sin helhet är preliminär, och att justeringar av lönen för t.ex. sjukfrånvaro, görs på nästkommande månadslön. Motsvarande kan gälla vid belopp som har betalas i förskott vid provision eller vid ackordsarbete.

Vissa begränsningar finns dock när det gäller arbetsgivarens möjligheter att göra korrigeringar för preliminärt betald lön, t ex om avsevärd tid förflutit mellan den preliminära lönebetalningen och löneavdraget genomfördes. T ex har sjuklöneavdrag som gjorts först nio månader efter själva sjukledigheten bedömts som en kvittning och inte en korrigering av preliminärt utbetald lön (AD 1977 nr 27, AD 1977 nr 101).

För bedömningen om avdraget utgör en kvittning eller en korrigering av preliminärt utbetald lön bör särskild vikt fästas vid om arbetstagaren har haft skäl att uppfatta situationen på det sättet att den preliminära lönen ännu inte är slutligt reglerad. Klargörande besked till arbetstagaren att avdrag kommer att ske senare, eventuellt med angivande av avdragsbeloppets storlek bör tillmätas betydelse. Även arbetsgivarens skäl för att dröja med lönekorrigeringen ska vägas in vid prövningen. Särskilda förhållanden på det aktuella avtalsområdet eller praxis inom företaget vid hanteringen av lönefrågor kan även vara av betydelse.

I nu aktuellt mål framgick inte av anställningsavtalet hur parterna avsett att hantera en situation då influtna medel från domstolarna visade sig bli lägre än vad som begärts i de kostnadsräkningar som legat till grund för utbetalningen av provision
Av förhöret med juristen framgick att hon i och för sig var införstådd med att hon inte hade rätt till provision på de delar av beloppen som var prutade, men hennes uppfattning var att justering av provisionen skulle ske månadsvis dvs. vad som kan beskrivas som sedvanlig lönekorrigering.

Av utredningen framgick att någon justering av provisionen till följd av prutningar aldrig gjordes under juristens anställningstid fram till att hon sa upp sig. Vidare framgick att advokatbyrån i sin bokföring haft tillgång till information om prutningarna, men trots detta inte gjort någon justering av provisionen.

Sammantaget konstaterade Arbetsdomstolen att advokatbyrån inte tillämpat en ordning där byrån betalat en preliminär lön som korrigerats i nära anslutning till att prutningarna skedde. Det avdrag (som avsåg samtliga prutningar under hela anställningstiden) som advokatbyrån hade gjort från juristens lön i januari 2018, utgjorde därför en kvittning, och inte en lönekorrigering. Advokatbyrån förpliktigades att betala avdraget belopp samt ett allmänt skadestånd om 10 000 kr för brott mot kvittningslagen.