AD-dom nr 55 2022 - Hot av kollega - grund för avsked?

Kort om händelseförloppet:

Arbetsgivaren gjorde gällande att arbetstagaren efter avslutad middag som bolaget anordnat på en sportbar uttalat till sin kollega följande. ”Ja men slå mig då. Det spelar ändå ingen roll. Jag kommer ändå alltid vinna över dig. Jag kommer köra över dig med bilen och bränna ner ditt hus med dina föräldrar i.” Arbetstagaren förnekade att han uttalat sig på det sättet.

AD:s bedömning:

AD inleder med att påpeka att det är arbetsgivaren som har bevisbördan för att arbetstagaren gjort sig skyldig till det som läggs honom till last. När det gäller påståenden om brottsliga handlingar kan beviskravet inte ställas lägre än vad som gäller i ett motsvarande brottmål, det vill säga det ska vara ställt utom rimligt tvivel att arbetstagaren gjort sig skyldig till den brottsliga handlingen. Det är inte tillräckligt att den som uppger sig ha varit utsatt för ett hot är mer trovärdig än den som påstås ha hotat. Ytterligare bevisning som styrker detta måste finnas.

Av utredningen framgår att upprinnelsen till uttalandena var att kollegan tagit bort bergarbetaren från sin facebook. Ord stod mot ord om vad som faktiskt uttalats i sportbaren. Av de vittnen (kollegor) som hördes bekräftade en att han hört bergarbetaren uttala sig på det sätt som påstods. Även föräldrarna till den kollega som känt sig hotad hördes i målet och uppgav att de känt obehag över uttalandena som de fått återberättade av sin son dagen efter. De hade haft funderingar på att polisanmäla hotet. AD bedömde att kollegan som känt sig hotad varit trovärdig i sin berättelse och att den fick stöd av den kollega som hört hoten uttalas samt av föräldrarna. Det var därför ställt utom rimligt tvivel att bergarbetaren uttalat hoten och inget hade framkommit som medförde att hotet inte var allvarligt menat.

Nästa fråga blev då om detta utgjorde laga grund för avsked. Av både förarbetena till LAS och Arbetsdomstolens praxis framgår att vid brott som begås i tjänsten eller som annars riktas mot arbetsgivaren eller begås på arbetsplatsen så ska ett strängt betraktelsesätt tillämpas. Dock måste bedömningen alltid beakta omständigheterna i det enskilda fallet. Även brott som begås utom arbetet bör i vissa fall kunna föranleda avskedande, om brottet är ägnat att allvarligt skada förhållandet mellan arbetstagaren och arbetsgivaren.

I detta fall ansåg AD att det allvarliga hotet som uttalats innefattade en sådan grov kränkning av kollegan som typiskt sett är ägnat att allvarligt störa förhållandena på arbetsplatsen. Att de två arbetstagarna arbetade motsatta skift och därför inte skulle behöva träffa varandra så ofta förändrade inte bedömningen. Händelsen hade skett i anknytning till arbetsplatsen (av arbetsgivaren anordnad middag) och riskerade att innebära allvarliga störningar på arbetsplatsen. Sammantaget ansåg AD att bergarbetaren grovt åsidosatt sina åligganden mot bolaget och att det fanns laga grund för avsked.

TMF:s kommentar:

Vid påståenden om att hot uttalats mellan arbetstagare är det ofta svårt att bevisa vad som faktiskt sagts. Likaså är det ofta svårt att bevisa om hotet var allvarligt menat eller om den som uppfattar sig ha blivit hotad hade fog för att verkligen tro att det var allvarligt. Som AD resonerar inledningsvis räcker det inte att den arbetstagare som upplever sig ha blivit hotad är mer trovärdig än den andra. Det krävs stödbevisning, oftast vittnesmål från andra kollegor som överhört uttalandena och kan vittna om stämningen och situationen. Därutöver måste hänsyn tas till andra omständigheter, t ex om arbetsstagara känner varandra och umgås på fritiden, om det brukar förekomma en rå jargong generellt på arbetsplatsen, om parterna pratat igenom händelsen efteråt osv.