Arbetsrättsligt nyhetsbrev nr 3 2020

Innehåll

1. Nya lagbestämmelser
2. Utredningar
3. Nyheter från Försäkringskassan
4. Partsöverenskommelser
5. Skattefrågor
6. Nya rättsfall - AD-dom

Nya lagbestämmelser

1. Mer likabehandling och ett stärkt skydd vid utstationering
2. Skatteverket: Sänkt anståndsavgift och möjlighet att återkalla tillfälliga anstånd
3. Förmån av fri parkering och gåvor till anställda blir tillfäligt skatte- och avgiftsrfria.
4. Tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifter för upp till två anställda

Utredningar

• SOU 2020:38 - Ökad trygghet för visselblåsare

Nyheter från Försäkringskassan

1. Förebyggande sjukpenning till fler riskgrupper
2. Nya regler frö läkarintyg från 1 november
3. Om du är smittbärare - det här gäller angående smittbärarpenning

Partsöverenskommelser

• Överenskommelse mellan Svenskt Näringsliv och PTK om omställning och anställningsskydd

Skattefrågor

• Ekonomiskt arbetsgivarbegrepp

Nya rättsfall - AD-dom

• AD 2020 nr 53 - Överenskommelser som innebär en förlängning av prövotiden

För att läsa AD-domen, inkl. TMF-kommentar - gå till följande sida.

--------------------

1. Nya lagbestämmelser

1. Mer likabehandling och ett stärkt skydd vid utstationering

Lagändringarna innebär utvidgade möjligheter att reglera villkoren för utstationerade arbetstagare i kollektivavtal och att fler villkorstyper än tidigare får krävas genom stridsåtgärder. Den lön som får krävas vid utstationering begränsas inte längre till minimilön. Vidare utökas skyddet för uthyrda utstationerade arbetstagare bl.a. på så sätt att likabehandlingsprincipen i lagen om uthyrning av arbetstagare ska tillämpas vid utstationering. Även skyddet vid långvarig utstationering förstärks genom att samtliga arbets- och anställningsvillkor, med vissa undantag, ska tillämpas på långvarigt utstationerade arbetstagare. Ändringarna innebär också en skärpning av bestämmelserna om anmälningsskyldighet och kontaktperson vid utstationering.
En utstationerad arbetstagare är en person som vanligen arbetar i ett annat land men som skickas till Sverige för att arbeta under en begränsad tid i samband med att tjänster tillhandahålls över gränserna.

Ändringen trädde i kraft den 30 juli 2020.

2. Skatteverket: Sänkt anståndsavgift och möjlighet att återkalla tillfälliga anstånd

Genom lagändringarna sänks anståndsavgiften för så kallade tillfälliga anstånd från 0,3 till 0,2 procent och avgiften tas ut först från och med den sjunde kalendermånaden efter att anstånd beviljats. Avgiften togs tidigare ut från och med den första kalendermånaden efter att anstånd beviljats. Ändringarna syftar till att i ännu högre grad underlätta för skattskyldiga i den situation som råder under Coronapandemin.
Skatteverket ges även en möjlighet att återkalla anstånd helt eller delvis i vissa fall, bland annat om den skattskyldige har näringsförbud eller i fall där det kan konstateras att det företag som har beviljats anstånd har använts som ett verktyg för att begå ekonomisk brottslighet. Återkallelsemöjligheten syftar till att motverka missbruk av anståndsreglerna.

Ändringen trädde i kraft den 1 juni 2020.

3. Förmån av fri parkering och gåvor till anställda blir tillfälligt skatte- och avgiftsfria

I syfte att bidra till en minskning av smittspridningen av Coronaviruset infördes en tidsbegränsad skattefrihet för förmån av fri parkering i anslutning till arbetsplatsen under perioden den 1 april till och med den 31 december 2020. Under perioden infördes även en tidsbegränsad skattefrihet för gåva eller gåvor som en arbetsgivare ger till en anställd.

Detta gäller till den del gåvornas värde sammantaget uppgår till högst 1 000 kronor per anställd och under förutsättning att gåvorna inte lämnas i pengar. Skattefriheten gäller utöver den möjlighet att lämna skattefria gåvor, i form av till exempel julgåvor, som redan finns idag. Förmånerna undantas även från bland annat socialavgifter.

Ändringen trädde som sagt i kraft den 1 juni 2020.

4. Tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifter för upp till två anställda

Sedan 2017 finns en möjlighet för vissa s.k. enmansföretag att få en nedsättning av arbetsgivaravgifterna när en första person anställs i företaget. Nu föreslås att nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för den först anställda tillfälligt utvidgas.

Den tillfälliga utvidgningen av nedsättningen ska gälla företag som inte har någon anställd och som anställer en eller två personer samt företag med en anställd och som anställer ytterligare en person. Nedsättningen ska gälla för anställningar som påbörjas under perioden 1 juli 2021–31 december 2022. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna. Förslaget aviserades i budgetpropositionen för 2021.

Ändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2021.

2. Utredningar

SOU 2020:38 – Ökad trygghet för visselblåsare

Visselblåsning innebär att en person slår larm om missförhållanden inom en organisation. Visselblåsare har ofta god insyn i verksamheten men är generellt sett också i en beroendeställning, vilket skapar ett behov av skydd mot repressalier. Genom det nyligen antagna EU-direktivet om visselblåsning, som nu ska genomföras i Sverige, kommer visselblåsare att få ett bättre skydd.

I utredningen framgår att en ny lag ska ersätta den nuvarande visselblåsarlagen. Visselblåsarlagen började gälla i Sverige 2017 och skyddar arbetstagare som slår larm om till exempel ekonomisk brottslighet, sexuella trakasserier eller andra allvarliga missförhållanden. Skyddet består av ett förbud mot repressalier från arbetsgivaren, som är skadeståndssanktionerat. Utöver visselblåsarlagen finns vissa branschspecifika regelverk, men i övrigt saknas i Sverige en generell skyldighet för verksamheter att införa en visselblåsarfunktion.

Utredningen föreslår i korthet att samtliga verksamheter inom den privata sektorn med minst 50 anställda ska vara skyldiga att införa ett internt visselblåsarsystem. Privata verksamheter med färre än 50 anställda uppmanas i utredningen att själva avgöra om behov av detta finns.

Genom lagen breddas skyddskretsen, från att bara omfatta arbetstagare till att även omfatta egenföretagare, praktikanter, aktieägare, samt personer som bistår den rapporterade personen vid rapporteringen. Dessutom skyddas visselblåsare både innan de börjat i en verksamhet och efter det hon eller han slutat.

När det gäller rapporteringsvägar så ställs krav på att det ska finnas tre alternativa sätt att rapportera missförhållanden, nämligen interna rapporteringskanaler, externa rapporteringskanaler till behöriga myndigheter samt rapportering i form av offentliggörande för allmänheten. Tanken är att visselblåsaren ska kunna välja att rapportera internt eller direkt via externa rapporteringskanaler. Personer eller företag som innehar visselblåsarfunktionen ska vara oberoende och självständiga. Funktionen kan antingen finnas internt eller externt. Det ska vara möjligt att visselblåsa antingen skriftligt eller muntligt, och det finns också vissa krav på återkoppling till visselblåsaren.

Den nya lagen är tänkt att träda i kraft den 1 december 2021. Kraven när det gäller interna rapporteringskanaler börjar dock gälla först den 1 juli 2022 eller, för verksamheter inom den privata sektorn med minst 50 anställda, den 1 december 2023. Arbetsmiljöverket föreslås bli tillsynsmyndighet.

3. Nyheter från Försäkringskassan

1. Förebyggande sjukpenning till fler riskgrupper

Regeringen har beslutat att personer med vissa kroniska sjukdomar med hög svårighetsgrad ska ges möjlighet till förebyggande sjukpenning. Det har tidigare i vissa fall krävts samtidig förekomst av mer än en kronisk sjukdom för att få ersättning.

Socialstyrelsen har haft i uppdrag att identifiera de grupper som löper störst risk att drabbas av ett särskilt allvarligt sjukdomsförlopp vid insjuknande i covid-19 och det är utifrån detta underlag som regeringen har fattat beslut om vilka personer som ska ges möjlighet till ersättning. Socialstyrelsen har inkommit med ett förtydligande där det framgår att högre svårighetsgrad av vissa kroniska sjukdomar kan öka risken för allvarlig utveckling och att sjukdomen då ensam kan utgöra en riskfaktor. Med anledning av detta har regeringen nu beslutat att personer med vissa kroniska sjukdomar med hög svårighetsgrad ska ges möjlighet till ersättning.

Diagnoserna omfattar hjärt-kärlsjukdom (svår hjärtsvikt, pulmonell arteriell hypertension, kronisk tromboembolisk pulmonell hypertension, komplicerad medfödd hjärtsjukdom, klaffsjukdom med uttalad påverkan på hjärtfunktionen), diabetes med komplikationer i minst ett organsystem, kraftigt nedsatt njurfunktion (CKD stadium 4 och 5) eller kronisk leversjukdom med cirrhosutveckling. Socialstyrelsen bedömer att enbart hypertoni hos en person utan andra riskfaktorer inte förefaller öka risken för ett allvarligt förlopp vid covid-19 och hypertoni omfattas därför inte av ändringen.

Regeringen har sedan tidigare beslutat att förlänga ersättningen till riskgrupper, vissa anhöriga och föräldrar till vissa nyligen allvarligt sjuka barn till och med den 31 december 2020. Beslut har även fattas om ett förtydligande vad gäller kronisk lungsjukdom som riskgrupp, samt en utvidgning avseende målgruppen för vissa anhöriga till personer i riskgrupp som uppbär assistansersättning.

2. Nya regler för läkarintyg från 1 november

Från och med 1 november 2020 gäller nya regler för läkarintyg: dag 8 för ersättning för vab och dag 15 för sjukpenning.

Det innebär följande:

Sjukpenning

• Om din första sjukdag inträffar före den 1 november 2020 kommer Försäkringskassan avvakta med att begära in läkarintyg för perioden mellan dag 15 och 21. Det gäller oavsett om du är anställd, arbetssökande eller föräldraledig.
• Om din första sjukdag är 1 november eller senare så behöver vi ett läkarintyg från dig från dag 15 i sjukperioden. Det gäller oavsett om du är anställd, arbetssökande eller föräldraledig.
• I vanliga fall behöver du lämna läkarintyg från dag 8 till din arbetsgivare eller Försäkringskassan. Men det kravet har regeringen beslutat att tillfälligt ta bort.

Vab

• För föräldrar som vabbar gäller krav på läkarintyg från och med 1 november – om barnets sjukperiod är 8 dagar eller längre. Det gäller även om en förälder behöver vabba för att barnets ordinarie vårdare är sjuk.
• Om ditt barn blir frisk innan 1 november 2020 behöver du inte lämna in något läkarintyg. Det gäller även om du lämnar in en ansökan om ersättning efter 1 november.
• Om ditt barn fortfarande är sjukt efter 1 november måste du lämna in ett läkarintyg dag 8 av barnets sjukperiod.

3. Om du är smittbärare – det här gäller angående smittbärarpenning

För att ha rätt till smittbärarpenning måste en läkare ha beslutat att du inte får arbeta eftersom du är – eller kan vara – smittad av en samhällsfarlig sjukdom, dit coronavirussjukdomen covid-19 räknas.

För att få smittbärarpenning krävs fortfarande ett läkarintyg från första dagen som visar att du inte får arbeta på grund av risken för smitta.
Om du är sjuk och inte kan jobba, ska du ansöka om sjukpenning.

4. Partsöverenskommelser

Överenskommelse mellan Svenskt Näringsliv och PTK om omställning och anställningsskydd

Det Arbetsrättsliga nyhetsbrevet Nr 2-2020 innehöll en genomgång av den statliga utredningen En moderniserad arbetsrätt. Enligt januariavtalet ska utredningen genomföras om inte parterna på arbetsmarknaden träffar en överenskommelse om spelreglerna på arbetsmarknaden, i sådant fall ska regeringen lägga fram förslag till riksdagen i enlighet med parternas överenskommelse. Den 16 oktober 2020 träffade Svenskt Näringsliv och PTK en överenskommelse som LO dock valde att inte ställa sig bakom. Regeringen har nu uttalat att man vill gå vidare med parternas överenskommelse trots att LO inte står bakom den. Nedan följer en sammanfattning över innehållet i överenskommelsen.

Omställning och kompetensutveckling

Parternas gällande system för omställning inom ramen för organisationerna TRR respektive TSL blir kvar. Systemet öppnas dock upp för grupper som idag inte har rätt till systemet, till exempel visstidsanställda. Det största förändringen är dock att anställda, som inte sagts upp, får en rätt och möjlighet till kompetensutveckling under pågående anställning. Anställda som under pågående anställning väljer att kompetensutveckla får finansiering av systemet. För att klara av TRR:s respektive TSL:s nya uppdrag ökas arbetsgivarnas finansieringsansvar.

Anställningsskyddet

Uppsägning
En uppsägning ska framöver grunda sig på sakliga skäl. Reglerna för när en arbetsgivare har rätt att säga upp någon av personliga skäl förtydligas för att göra det förutsägbart för både arbetsgivare och arbetstagare vad som krävs för en uppsägning, till exempel vilka åtgärder en arbetsgivare ska ha vidtagit innan sakliga skäl för en uppsägning kan anses föreligga. Idag krävs att en arbetsgivare har saklig grund för en uppsägning på grund av personliga skäl. Förändringen avser att göra det enklare att säga upp medarbetare som har brutit mot anställningsavtalet på ett tillräckligt allvarligt sätt.
Rätten för anställd som sagts upp att ogiltigförklara uppsägningen kvarstår. Arbetsgivarens skyldighet att betala lön till den uppsagde anställde (efter uppsägningstiden) under tvistetiden tas däremot bort. Den uppsagde anställde får istället snabbare rätt till a-kassa samt rätt till en utfyllningsersättning ifrån TRR respektive TSL.

Turordning
Företag som inte omfattas av parternas överenskommelse kommer att kunna undanta tre personer från turordningen oavsett företagets storlek. Idag kan en arbetsgivare med högst tio anställda arbetstagare undanta två personer från turordningen. Undantaget får endast användas en gång i kvartalet.
Företag som omfattas av parternas överenskommelse kommer att få ytterligare möjligheter att undanta arbetstagare från turordningen, i vissa fall upp till 15 % av de som omfattas av uppsägningen (dock max 10 % av det totala antalet arbetare eller tjänstemän som finns på driftsenheten). Undantaget får endast användas en gång i kvartalet.

Uthyrning
Den som hyr in någon på samma driftsenhet under en sammanlagd tid om mer än 24 månader under en period om 36 månader måste erbjuda den inhyrde en tillsvidareanställning alternativt välja att utge en ersättning till arbetstagaren motsvarande tre för arbetstagaren aktuella månadslöner.

Hyvling
Arbetsgivare som omorganiserar sin verksamhet på ett sådant sätt att en eller flera tjänster får nya lägre sysselsättningsmått måste "hyvla" anställningarna och erbjuda de nya anställningarna i turordning bland de anställda på driftsenheten som har lika arbetsuppgifter.

Allmän visstid
Allmän visstidsanställning tas bort och ersätts med särskild visstidsanställning. En särskild visstidsanställning övergår i en tillsvidareanställning när arbetstagaren har varit anställd hos arbetsgivaren i särskild visstidsanställning sammanlagt mer än 18 månader under en femårsperiod. Idag omvandlas en allmän visstid efter 24 månader.
Arbetstagare som haft en särskild visstidsanställning under sammanlagt mer än nio månader under en treårsperiod får företrädesrätt till återanställning i ny särskild visstidsanställning. Idag får man företrädesrätt efter 12 månader.
När en arbetstagare har haft fler än två anställningar i särskild visstidsanställning hos samma arbetsgivare under en kalendermånad ska även tiden mellan de anställningarna anses som anställningstid. Idag finns ingen sådan här regel.

Heltid
LAS tillförs en ny bestämmelse som säger att arbetsgivare som anställer en arbetstagare med ett annat arbetstidsmått än heltid ska på begäran av arbetstagaren skriftligen ange skälet till att anställningen är en deltidsanställning.

TMF:s kommentar: Den statliga utredningen och parternas överenskommelse är förhållandevis olika även om det finns en del likheter. Såväl utredningen som överenskommelsen har som utgångspunkt att minska arbetsgivarens kostnader vid uppsägning samt att öka undantagen vid turordning i syfte att arbetsgivaren ska kunna behålla rätt kompetens vid en neddragning. Överenskommelsen men inte utredningen, innehåller bitar som de fackliga organisationerna haft som hjärtefrågor under lång tid såsom försämrade möjligheter till visstidsanställning samt begränsningar i rätten att hyvla en anställning. Den största skillnaden ligger i hur omställning och kompetensutveckling hanteras. I utredningen som en skyldighet för arbetsgivaren att kompetensutveckla den anställde och att brister häri kan leda till skadeståndskrav, medan överenskommelsen bygger vidare på den modell som finns idag med ett premiebaserat omställningssystem via TRR och TSL. 

5. Skattefrågor

Ekonomiskt arbetsgivarbegrepp

Riksdagen har beslutat anta lagförslaget om förändrade skatteregler vid tillfälligt arbete i Sverige. Det innebär att reglerna om ekonomiskt arbetsgivarbegrepp blir svensk lag från och med den 1 januari 2021. Syftet är att kunna beskatta personer som är begränsat skattskyldiga och är uthyrda till företag i Sverige. Även om personerna vistas mindre än 183 dagar i Sverige per tolvmånadersperiod kommer uthyrda personer nu att bli föremål för svensk beskattning.

Med uthyrning menas att en anställd ställs till förfogande för att utföra arbete i Sverige för ett svenskt företag, eller utländskt företag med fast driftställe i Sverige, och den anställdes står under företagets kontroll och ledning. Undantag gäller om arbete utförs under högst 15 dagar i följd och att de sammanlagda arbetsdagarna i Sverige totalt sett inte överstiger 45 dagar.

6. Nya rättsfall

AD 2020 nr 53 - Överenskommelser som innebär en förlängning av prövotiden 

En provanställd handläggare vid Försäkringskassan var föräldraledig under huvuddelen av prövotiden. Skälet till föräldraledigheten var främst att hans hustru drabbats av en förlossningsdepression. Mot bakgrund av handläggarens omfattande föräldraledighet ansåg sig Försäkringskassan inte kunna bedöma hans prestationer och beslutade därför att provanställningen inte skulle övergå i en tillsvidareanställning.
En frågeställning i målet var om arbetsgivaren kunnat träffat en överenskommelse om en förlängning av provanställningen och om arbetstagaren blev missgynnad enligt regler i föräldraledighetslagen genom att provanställningen avbröts. Den förhärskande uppfattningen om rättsläget har hittills varit att det inte utan stöd i kollektivavtal, är möjligt att förlänga en provanställning.

En överenskommelse mellan en arbetsgivare och en provanställd arbetstagare om en ny provanställning eller om att prövotiden förlängs, strider som huvudregel anställningsskyddslagen. Arbetsdomstolen ansåg emellertid att ett annat synsätt kan vara befogat om det finns starka sakliga skäl att tillåta en förlängning av prövotiden. Arbetsdomstolens kom till slutsatsen att en arbetsgivare och en provanställd arbetstagare, i en situation där frågan om att avbryta en provanställning har aktualiserats på grund av att arbetstagaren varit frånvarande från arbetet under stora delar av prövotiden, utan hinder av anställningsskyddslagen kan träffa en överenskommelse som innebär att prövotiden förlängs med en period som motsvarar frånvaron.

TMF:s kommentar: Enligt Arbetsdomstolens dom finns möjlighet för arbetsgivare och anställd att, utan en kollektivavtalsregel, i vissa situationer träffa överenskommelse om att förlänga en provanställning. Det ska i sammanhanget framhållas att den anställde i det aktuella avgörandet varit frånvarande under huvuddelen av prövotiden. Möjligheten till förlängning måste således användas med försiktighet.