Arbetsrättsligt nyhetsbrev nr 1 2019
Det här arbetsrättsliga nyhetsbrevet innehåller en sammanställning av de lagar och förordningar som berör arbetsmarknaden och som träder i kraft kring årsskiftet 2018/2019. Flera av förändringarna har kommenterats mer utförligt i tidigare nyhetsbrev, men upprepas här för fullständighetens skull.
Nya lagbestämmelser
- Nytt ansvar för arbetstagares lön i entreprenadkedjor
- Nya skatteregler för företagssektorn
- Sänkt skatt för personer över 65 år
- Höjda skiktgränser i inkomstbeskattningen
- Utökat jobbskatteavdrag
- Uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen
- Digitalt inhämtande av uppgifter från företag
- Karensavdrag ersätter karensdagen
- Regelförenklingar görs inom familjepolitiken
1. Nytt ansvar för arbetstagares lön i entreprenadkedjor
Den nya lagen innebär att en arbetstagare som inte får lön av sin arbetsgivare för arbete i en bygg- eller anläggningsentreprenad ska kunna få betalt från en annan entreprenör i entreprenadkedjan. Ansvaret ska i första hand gälla uppdragsgivaren, det vill säga den entreprenör som har anlitat arbetstagarens arbetsgivare som underentreprenör. I andra hand ska även entreprenören högst upp i kedjan, huvudentreprenören, kunna ansvara. En arbetsgivare, en uppdragsgivare och en huvudentreprenör ska vara skyldig att lämna viss information till en arbetstagare. Det ska vara möjligt att reglera frågan om entreprenörsansvar i kollektivavtal och att tillämpa ett sådant kollektivavtal i stället för det lagstadgade entreprenörsansvaret. Entreprenörsansvaret ska också tillämpas vid utstationering.
Den nya lagen trädde i kraft den 1 januari 2019.
2. Nya skatteregler för företagssektorn
En generell begränsning av ränteavdrag i bolagssektorn införs i kombination med en sänkning av bolagsskatten i två steg, till 21,4 procent år 2019 och till 20,6 procent år 2021.
De nya bestämmelserna trädde i kraft den 1 januari 2019.
3. Sänkt skatt för personer över 65 år
Skatten sänks för äldre personer. Skattesänkningen sker genom att det förhöjda grundavdraget för dem som vid beskattningsårets början har fyllt 65 år förstärks. Ändringen innebär att grundavdragsbeloppet höjs för den som har en inkomst mellan 60 500 och 1 177 000 kronor per år. För den med en månadsinkomst på 25 000 kronor blir skattesänkningen ungefär 350 kronor i månaden. De som har inkomster över 1 182 000 kronor per år får dock höjd inkomstskatt.
De nya lagbestämmelserna trädde i kraft den 1 januari 2019.
4. Höjda skiktgränser i inkomstbeskattningen
Skatten sänks för de personer som betalar statlig inkomstskatt genom att den nedre skiktgränsen ändras till 490 700 kronor och den övre till 689 300 kronor. De nya brytpunkterna för personer under 65 år blir därmed 504 400 respektive 703 000 kronor. Höjningen av den övre skiktgränsen motsvarar den årliga uppräkningen för 2019 medan den nedre höjs med 16 800 kronor mer än vad den årliga uppräkningen skulle ha gett. Den extra ändringen av den nedre skiktgränsen innebär att personer som har en månadslön som överstiger ca 42 000 kronor betalar 280 kronor mindre i skatt per månad.
De nya lagbestämmelserna trädde i kraft den 1 januari 2019.
5. Utökat jobbskatteavdrag
Jobbskatteavdraget utökas med totalt 10 miljarder kronor för personer som vid beskattningsårets ingång inte har fyllt 65 år och som har arbetsinkomster som överstiger 0,91 prisbasbelopp.
De nya lagbestämmelserna trädde i kraft den 1 januari 2019.
6. Uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen
Genom ändringarna ska bland annat uppgifter om utbetalda ersättningar för arbete och skatteavdrag på individnivå lämnas till Skatteverket månadsvis i en arbetsgivardeklaration i stället för årligen i en kontrolluppgift. Syftet med lagändringarna är att minska skattefusk och skatteundandragande. För uppgiftsskyldiga som ska föra en personalliggare och som vid ikraftträdandet har fler än 15 anställda, tillämpas bestämmelserna redan från och med den 1 juli 2018. Övriga uppgiftsskyldiga ska tillämpa bestämmelserna från och med den 1 januari 2019.
De nya lagbestämmelserna trädde i kraft den 1 juli 2018 och den 1 januari 2019.
7. Digitalt inhämtande av uppgifter från företag
De nya bestämmelserna innebär att ett 70-tal utpekade myndigheter så långt det är möjligt ska använda sådana uppgifter om företag som finns tillgängliga inom statsförvaltningen. Detta för att företag inte ska behöva lämna uppgifterna flera gånger. Myndigheterna ska också, när det är lämpligt, samordna sitt inhämtande av uppgifter från företag så att företagens uppgiftslämnande begränsas. När myndigheterna utvecklar system för inhämtande av uppgifter från företag, ska systemen utformas så att företags uppgiftslämnande som huvudregel sker digitalt. Bestämmelserna syftar till att förenkla för företag.
De nya lagbestämmelserna trädde i kraft den 1 oktober 2018.
8. Karensavdrag ersätter karensdagen
Ett karensavdrag införs i sjukförsäkringen och ersätter karensdagen. Karensavdraget ska göras från och med den första dagen med sjuklön eller sjukpenning för den som inte omfattas av bestämmelserna om högriskskydd. På de flesta avtalsområdena har parterna kommit överens om den närmare beräkningen av karensavdraget. För beräkning av karensavdraget hänvisas därför till respektive kollektivavtal.
De nya lagbestämmelserna trädde i kraft den 1 januari 2019.
9. Regelförenklingar görs inom familjepolitiken
Regelförenklingar görs inom föräldraförsäkringen. Även den blivande förälder som inte är gravid får rätt till föräldrapenning för att följa med till mödravården. En förälder får i vissa fall rätt till föräldrapenning för att delta vid barnets inskolning. Anmälningskravet tas bort för tillfällig föräldrapenning. Flera personer får rätt till tillfällig föräldrapenning för samma barn och tid om föräldrarna går en utbildning som ordnas av en sjukvårdshuvudman för nyblivna föräldrar.
De nya lagbestämmelserna trädde i kraft den 1 januari 2019
