DEBATT - OFFENTLIG UPPHANDLING

”Öka öppenheten i de offentliga upphandlingarna – det vinner alla på”

Möjligheten att sekretessbelägga delar av anbud i offentliga upphandlingar utnyttjas alltför slentrianmässigt. Det skriver TMF:s vd, en representant från Svenskt Näringsliv samt flera företrädare för möbelindustrin i ett debattinlägg i Dagens Samhälle och efterfrågar mer öppenhet och insyn.

17 augusti 2021
DEBATT: ”Öka öppenheten i de offentliga upphandlingarna – det vinner alla på”
Foto: Anna Hållams

"Öppenheten i den svenska förvaltningen har tjänat oss väl. I Transparency Internationals korruptionsindex för 2020 var Sverige det tredje minst korrupta landet i världen. Denna transparens, som motverkar fusk och främjar konkurrenskraft och effektivitet, är en viktig förklaring till vårt välstånd.

Men den svenska pallplatsen är hotad.

I Sverige säljs årligen möbler för 28 miljarder kronor, varav offentliga miljöer står för runt hälften. De privata aktörer som tävlar i upphandlingar kan få delar av sina anbud sekretesskyddade. Företagshemligheter eller andra uppgifter som skulle skada företaget eller dess medarbetare om de kom ut kan på detta sätt hållas fortsatt hemliga.

Företagen inom möbelindustrin kan dock se att sekretessen på senare tid har blivit alltför omfattande och slentrianmässigt använd. Upphandlande organisationer tar inte själva ställning till vad som är korrekt enligt lag, utan sekretessbelägger helt enligt företagets önskemål. Trots att det är den upphandlande organisationen som ska avgöra vad som ska omfattas av sekretessen. Det finns exempel på hur anbud svartmarkeras i sin helhet, vilket strider mot offentlighetsprincipen. Denna trend är något som även domstolarna behöver vara uppmärksamma på framöver.

Ett möjligt motiv för den som upphandlar är att risken för överprövning minskar om leverantörens önskemål följs. Dock får inte rädslan för överprövningar leda till att offentlighets- och sekretesslagen åsidosätts.

Att företag kan önska omfattande sekretess har sin förklaring. Den som deltar i upphandlingar och märker att konkurrenterna får sina anbud sekretessbelagda känner sig av konkurrensskäl ofta tvungen att följa efter. Företagen fastnar i en ond spiral, trots att de egentligen ser poängen med öppenhet och jämförbarhet. Denna spiral kan bara brytas om den upphandlande parten tar sitt ansvar.

Offentlighet är ett viktigt villkor för tilltron till den offentliga upphandlingen. Den gör att konkurrenter kan granska både den upphandlande myndighetens bedömning och de olika anbuden och eventuella felbedömningar kan stoppas i tid. Risken att någon frestas till fusk är liten när transparensen är stor. Dessutom underlättas forskning på området och därmed viktig kunskap om hur upphandlingen kan stärkas.

Offentlighet i upphandlingar är också viktigt för företagens utveckling. När ett företag förlorar en upphandling gör insynen att det går att dra slutsatser om vad som kan förbättras i nästa anbud. Dessutom påverkas viljan att delta igen när företaget förstår varför det förlorade. Konkurrensen blir ännu bättre vid nästa upphandling – något som gagnar både kvaliteten i verksamheten och den offentliga ekonomin.

Upphandlingsmyndigheten har nyss kommit ut med ett stöd vid sekretess i offentlig upphandling. Det är ett bra underlag, som kan leda till att sekretessreglerna i upphandling används korrekt om det används av myndigheter och leverantörer. Stödet beskriver både regelverk och rättsfall samt ger tips och konkret stöd för olika moment i sekretessprövningen.

Nu finns detta stöd endast på Upphandlingsmyndighetens webbsida. Det räcker inte för att ge nödvändig effekt. Det behövs en rad kommunikationsaktiviteter, som utbildningar, seminarier och en möjlighet att snabbt få svar på konkreta frågor om sekretess. En osäker upphandlande myndighet bör kunna få lotshjälp i specifika fall, för att minimera risken för slentrianmässig sekretess.

I dag tycks det som om många upphandlande myndigheter är rädda för att råka sekretessbelägga för lite. Det borde vara precis tvärtom, eftersom risken med för mycket sekretess är så mycket allvarligare."

Robert Petersson, CEO Kinnarps AB
Conny Torstensson, Vd och koncernchef Edsbyn Senab AB
Marcus Westdahl, CEO EFG European Furniture Group AB
Sune Lundqvist, CEO och grundare Input Interiör AB
Johanna Hedström, Country Manager Sweden Flokk AB
Hans Bergström, Vd Zilenzio AB
Martin Johansson, Vd Stolab Möbel AB
David Johnsson, Vd Trä- och Möbelföretagen
Ellen Hausel Heldahl, Jurist och expert på offentlig upphandling Svenskt Näringsliv