”Ett starkare Europa bygger på starka företag”
Under onsdagen höll den Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sitt linjetal – ett årligt anförande om EU:s riktning för det kommande året. ”Det är positivt att EU talar om konkurrenskraft och motståndskraft i samma andetag”, konstaterar TMF:s policysamordnare Emma Ophus Lantz i sin analys av talet.
Tonen präglades av att Europa befinner sig i ett tufft säkerhetspolitiskt läge, krig i närområdet, hybridattacker mot europeisk infrastruktur och osäkra handelsvägar och råvarutillgång har flyttat säkerhetsfrågorna rakt in i allas vardag.
– För svensk industri är det en verklighet som vi måste förhålla oss till när det gäller energiförsörjning, transporter och leveranskedjor. Men det är positivt att EU talar om konkurrenskraft och motståndskraft i samma andetag. Europa behöver kunna försvara sig, men också kunna producera, bygga, exportera och investera. Säkerhetspolitik får inte bli ett alibi för nya hinder på den inre marknaden. Tvärtom måste den göra Europa snabbare, starkare och mer sammanhållet, konstaterar Emma Ophus Lantz.
Sedan den nuvarande Europakommissionen tillträdde för två år sedan har ett uttalat fokus varit regelförenkling via så kallade ”Omnibuspaket”, förenklingsförslag som samlar flera ändringar under samma lagförslag.
– Von der Leyen riktade också press mot medlemsländerna att sluta med nationella tilläggskrav, att addera ytterligare krav på företag. Sverige har stundtals varit ”bäst i klassen” på att ställa ökade krav, vilket ökar den administrativa bördan och försämrar förutsättningarna jämfört med andra europeiska länder. Kommissionen satte tidigt i mandatperioden mål att minska administrativ börda och främja europeisk konkurrenskraft mot USA och Kina, och nu måste detta följas av konkreta förenklingar, säger Emma Ophus Lantz.
Von der Leyen riktade också press mot medlemsländerna att sluta med nationella tilläggskrav, att addera ytterligare krav på företag. Sverige har stundtals varit ”bäst i klassen” på att ställa ökade krav, vilket ökar den administrativa bördan och försämrar förutsättningarna jämfört med andra europeiska länder.
Ursula Von der Leyen lyfte även höga elpriser som en utmaning för unionen, en som måste lösas genom högre elproduktion, utbyggda elnät och att man får bukt med de flaskhalsar som just nu blåser upp elpriserna och hindrar industrisatsningar.
– För företagen är detta avgörande. Konkurrenskraften avgörs inte bara av priset per kilowattimme, utan av om elen faktiskt finns tillgänglig när investeringarna ska genomföras. EU:s fokus på nätavgifter, snabbare anslutningar och energilagring är därför välkommet. Nu krävs att ambitionerna följs upp så att Europa kan behålla och öka sin industriella styrka.
TMF:s policysamordnare Emma Ophus Lantz.
EU vill öppna fler marknader men samtidigt minska sårbara beroenden, särskilt för kritiska råvaror. För svensk industri handlar frihandel inte bara om exportmöjligheter, utan också om att säkra tillgången till insatsvaror, komponenter och fungerande transportleder.
– Samtidigt räcker det inte att öppna marknader. Von der Leyen pekade på EU:s stora beroende av Kina för kritiska råvaror och föreslog en europeisk råvarukorporation för att gemensamt upphandla och bygga strategiska lager. Hon lanserade också idén om en Middle Corridor mellan EU, Sydkaukasien och Centralasien, med målet att diversifiera transportvägar, tredubbla handelsflöden och korta transporttider till 2030.
Fokuset på internationella relationer präglade talet. Förutom frihandel och säkerhetspolitik fanns även Kanadas premiärminister Mark Carney på plats, särskilt inbjuden att delta och under talet aviserades det att landet officiellt bjuds in som första ”associerade medlemsland”.
– Exakt vad det innebär återstår att se, men det kan tänkas stärka samma insatserna kring försvar, säkerhet, teknologisk utveckling, handel och ekonomi. En ny typ av allians över Atlanten ser kanske dagens ljus.