Regeringen går vidare med reformen av arbetsrätten

Foto: Unsplash

Regeringen lämnade på måndagen besked om nästa steg mot att uppfylla den sakpolitiska överenskommelsen (januariavtalet) om att reformera arbetsrätten. Detta genom ett genomförande av partsöverenskommelsen om trygghet, omställning och anställningsskydd. Förslagen som nu presenteras bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.

Svenskt Näringsliv, Förhandlings- och samverkansrådet PTK, Industrifacket Metall och Svenska Kommunalarbetareförbundet kom den 4 december 2020 överens om en principöverenskommelse om trygghet, omställning och anställningsskydd. januari tog regeringen beslut om tre bokstavsutredningar med syfte att lämna förslag till hur principöverenskommelsen ska genomföras i de delar som rör anställningsskydd och tillhörande a-kassefrågor samt att lämna förslag till hur principöverenskommelsen ska genomföras i linje med parternas förslag i de delar som rör en ny offentlig omställningsorganisation och ett nytt och parallellt offentligt studiestöd.

Bokstavsutredningarna föreslår bland annat:

  • Arbetsrätten reformeras så att arbetsgivare får ökad flexibilitet och bättre möjlighet att anpassa kompetensen efter verksamhetens behov, samt förutsägbarhet i olika steg i en uppsägningsprocess. Arbetstagare får mer förutsägbarhet gällande olika anställningsvillkor som arbetstidsmått och anställningsformer. Arbetsgivare får bl.a. utökad möjlighet att göra undantag från turordningen och lägre kostnader vid uppsägning. Reglerna för uppsägning av personliga skäl görs tydligare och arbetsgivaren bär inte lönekostnaden vid tvister om uppsägning. Samtidigt blir det en bättre balans mellan arbetstagare med olika anställningsvillkor. Allmän visstid ersätts av särskild visstid där anställningen snabbare övergår till en tillsvidareanställning. En ny reglering gällande omreglering av arbetstagares sysselsättningsgrad (s.k. hyvling) införs.
  • Arbetstagare som inte omfattas av kollektivavtal kommer samtidigt att ha möjlighet att ta del av grundläggande omställnings- och kompetensstöd för att underlätta omställning till ett nytt arbete genom en ny offentlig omställningsorganisation. Den nya offentliga omställningsorganisationen ska inrättas vid Kammarkollegiet. Arbetsgivare som finansierar omställnings- och kompetensstöd genom en registrerad omställningsorganisation ska kunna få ersättning för detta.
  • Ett nytt offentligt omställningsstudiestöd införs i syfte att stärka arbetstagares ställning på arbetsmarknaden. Det blir väsentligen enklare för personer med arbetslivserfarenhet att utbilda sig med hjälp av ett studiestöd som med bidrag och lån för de allra flesta kommer att motsvara 80 procent av personens lön. Det innebär att yrkesaktiva får en möjlighet att studera upp till 44 veckor (motsvarande ett år) med det nya studiestödet. Individen kan därmed själv ta initiativ till kompetensutveckling och omställning för att stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Det kommer att kunna underlätta arbetsgivares kompetensförsörjning och främja Sveriges konkurrenskraft.

Lagändringarna föreslås träda ikraft den 30 juni 2022.