Så kan du som företagare navigera i en orolig omvärld

Samtidigt lyfter hon de möjligheter som uppstått i och med USA:s agerande inom handelspolitiken.

– Den amerikanska handelspolitiken har bidragit till ny energi i EU:s förhandlingar om frihandelsavtal. Nu fick EU ett avtal med Mercosur efter mer än tjugo års förhandlingar. Vi har även Indienavtalet som precis blivit klart, och förhandlingarna med Australien som fått ny fart, säger Felinda Livgård och fortsätter:

– Företag skiftar inte marknad över en natt. Men på sikt kan nya avtal skapa möjligheter genom lägre tullar och bättre marknadstillträde.

Större osäkerhet

Även Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, betonar att nya handelsrelationer skapar möjligheter för vissa företag – men framhåller samtidigt svårigheten att göra långsiktiga ekonomiska prognoser.

– Osäkerhetsintervallet är mycket större än någonsin. Allting vilar på en bedömning av hur lång blir den här krisen, hur utbredd blir den och vad som blir följdverkningarna.

Han drar sig för att ge specifika råd till företag – eftersom företagare kan sin verksamhet bäst – men betonar vikten av att tänka igenom olika utfall och agera när förutsättningarna förändras.

– Fokusera på den egna verksamheten och anpassa när det behövs. ”Keep calm and carry on”.

Minska sårbarheten

Sven-Olof Daunfeldt konstaterar att flera år av kriser – från pandemin till inledningen av Rysslands anfallskrig mot Ukraina – har gjort svenska företag mer härdade och flexibla, och menar att det viktiga är att inte överreagera på snabba svängningar.

– Läget under pandemin var mycket värre än dagens läge. Det var en exceptionell kris, något man inte kunde förutsäga och som påverkade hela världsekonomin, säger Sven-Olov Daunfeldt och fortsätter:

Läget under pandemin var mycket värre än dagens läge. Det var en exceptionell kris, något man inte kunde förutsäga och som påverkade hela världsekonomin.

– Många underskattar hur marknaden och politiken anpassar sig till olika situationer. Osäkerheten är fortsatt stor, men vi ska vara försiktiga med att vara alltför alarmistiska. Marknadsekonomin är extremt bra på att anpassa sig. Man hittar nya fraktrutter, sätt att energieffektivisera och så vidare.

Under pandemin lärde sig många företag att minska sårbarheten genom att inte vara alltför exponerade mot vissa länder i sin produktions- eller leveranskedja. Det är något företagen har nytta av i dag, menar Sven-Olov Daunfeldt.

– Min förhoppning är att en sådan här kris kan stärka Europa – att vi kan minska regelkrångel och få en inre marknad i Europa som fungerar bättre, kanske framför allt när det gäller tjänsteexporten. Svenska företag har väldigt mycket att vinna på det.

Tänk i scenarier

Annika Winsth, chefekonom på Nordea, framhåller att det är taktiskt klokt för industriföretag att tänka i flera möjliga framtidsbilder – för att på så sätt bättre lyckas navigera i en osäker omvärld: 

– Det är klokt att göra flera scenarier och sen att agera efter dem. Efter pandemin upplever jag att många företag är mycket mer på tå för risker och utmaningar utanför den egna affären. Företagsledarna vet att de måste förhålla sig till andra frågor än bara den egna businessen.

Själv arbetar Annika Winsth med tre scenarier för den globala och svenska ekonomin, där mycket nu hänger på kriget i Mellanöstern. Huvudscenariot är att konflikten får begränsad påverkan på inflationen, centralbankerna behöver då inte höja räntan och konjunkturen påverkas endast marginellt.

Men risker finns, påpekar hon. 

Sverige står starkt

I ett mer utdraget förlopp kan energipriserna bita sig fast på en högre nivå, vilket pressar upp inflationen och tvingar centralbankerna att agera. I ett tredje, värre scenario leder allvarliga och långvariga störningar till stigande priser, recession och i Europa risk för stagflation.

– Då får du hög inflation och obetydlig tillväxt. Påtryckningarna för att undvika det här tredje scenariot kommer att vara mycket stora från i stort alla länder, så jag skulle säga att sannolikheten för det är mycket liten, säger Annika Winsth.

Trots osäkerheten lyfter hon fram att Sverige står relativt stark internationellt sett. Kombinationen av låg statsskuld, konkurrenskraftiga exportföretag och hushåll som har sett över sina balansräkningar ger stabila förutsättningar:

– Sverige har bättre grundförutsättningar än de flesta andra länder. Svensk varuexport ökade mer ifjol än för jämförbara länder trots tullkaoset och att kronan stärktes påtagligt. Svenska exportföretag håller måttet mer än väl.

Samtidigt påverkas en liten öppen ekonomin som den svenska snabbt av globala svängningar.

– När det är lågkonjunktur drabbas vi inte sällan mer än andra, men i goda tider har vi ofta en högre tillväxt än jämförbara länder, menar Annika Winsth.

När det är lågkonjunktur drabbas vi inte sällan mer än andra, men i goda tider har vi ofta en högre tillväxt än jämförbara länder.

I början på året hade Nordea en prognos på att BNP-tillväxten i Sverige blir 3 procent 2026. Sedan startade kriget i Mellanöstern. Annika Winsth tror dock fortfarande på en återhämtning av den svenska ekonomin under året.

– Säg att tillväxten landar någonstans runt 2,5 procent i år. Det är fortfarande över den genomsnittliga tillväxten i Sverige som är dryga 2 procent.

– Men man måste vara ödmjuk för att det kan bli tvära kast. Såväl centralbanker som företag lärde sig 2022, att det finns en risk med att vänta med att höja räntan och priser.

Läs mer: Så ställde Enably om efter de tuffa åren