Så kan en ny egnahemsrörelse lösa vår tids bostadsutmaningar

Text: Philip Stockenhed

Man kan kalla dem nybyggare, de arbetare och tjänstemän som efter arbetstid och under helger byggde sina egna hem i form av småhus i exempelvis Enskede i Stockholm, Landala i Göteborg eller Rostorp i Malmö. Deras strävan lade grunden till egnahemsrörelsen under tidigt 1900-tal. En idé som blev lösningen på bostadsbristen samtidigt som den erbjöd arbetarfamiljer att äga sin bostad. Med tiden flyttades dock fokus till mer storskaliga flerbostadsprojekt och andelen småhus minskade.

I dag finns tydliga tecken på en småhusrenässans – eller åtminstone att det borde bli en. Enligt flera undersökningar uppger nämligen fler och fler att de vill bo i småhus, men utbudet inte matchar behovet. 
– Det är alldeles uppenbart att det byggts för lite småhus utifrån efterfrågan. Det märks på de stigande priserna, även på mindre småhus, säger Jan Jörnmark, docent i ekonomisk historia vid Göteborgs universitet.

Bristen på småhus handlar dessutom inte enbart om att tillgodose konsumenternas efterfrågan. Den leder också till negativa effekter på både samhällsplanering och miljö, förklarar Jan Jörnmark. När tillgången på småhus är begränsad, tvingas många hushåll att söka sig längre ut från stadskärnorna för att hitta ett boende.

– I förlängningen leder det till att man letar efter mindre hus i en vettig prisklass längre ut. Rimligen leder det också till ökad pendling vilket inte ger någon positiv miljöeffekt.

Studenter med och tävlar

TMF:s idétävling ”Den hållbara trädgårdsstaden” drog i gång under förra året i syfte att just lyfta fördelarna med att stadsplanera hållbart och som folk vill bo. Genom att kombinera tankarna från egnahemsrörelsen med moderna behov  skulle en ny form av trädgårdsstad, med fokus på hållbarhet, kunna växa fram. Tävlingen riktar sig till studenter vid universitet och högskolor inom arkitektur, stadsplanering och landskapsarkitektur. Deltagarna kan tävla i lag om upp till fem personer för att skapa sina koncept.

Gustaf Edgren, projektledare samt bostadspolitisk expert på TMF, berättar att variation i bebyggelse med gröna inslag, välplanerade mötesplatser och en trafikstruktur som främjar hållbara transporter är några viktiga faktorer för framtidens trädgårdsstäder. Men idétävlingen är helt öppen, och det finns inga givna lösningar – det är de tävlande själva som med fritt tänkande och kreativa idéer ska utforska och forma visionen för framtidens trädgårdsstad.
 
– Det finns många tolkningar av vad en trädgårdsstad är och genom tävlingen vill vi återuppväcka ett klassiskt stadsbyggnadskoncept för en ny generation arkitekter, säger Gustaf Edgren.

Politiska ambitioner viktiga

Även på riksdagsnivå har frågan kring småhus hörsammats. Så sent som i februari i år beslutade regeringen att höja stödnivåerna för kommuner som vill anta detaljplaner för småhusbebyggelse. Något som är välkommet om en ny typ av trädgårdsstad ska kunna växa fram. Men ett starkt engagemang kommer också att behövas från myndigheter och offentliga aktörer, samtidigt är det viktigt att inte fastna vid tidigare stadsbyggnadsidéer.

– Vi har sett att det byggs många flerbostadshus samtidigt som det skulle behövas fler småhus. Sju av tio  vill faktiskt bo i småhus. Kommunerna har självklart en egen bild av vad en trädgårdsstad är, men den här tävlingen kan ge nya perspektiv. Fokus har legat på att bygga högre och tätare och bilen har varit boven. Därför har tanken kring småhus dött lite. Men utvecklingen de senaste 15 åren visar att bilen inte nödvändigtvis är en miljöbov. 

Flera kommuner deltar i idétävlingen och tillhandahåller tävlingsområden, med målet att ta tillvara på inlämnade förslag i den fortsatta stadsutvecklingen.

Claes Clausen, stadsarkitekt i Skövde, ser tävlingen som ett värdefullt initiativ för att utveckla småhusbyggandet.

– Vi har länge arbetat med trädgårdsstaden som koncept och kombinerat villor, radhus och flerbostadshus med väldefinierade gaturum och grönområden. Men vi ser också att många efterfrågar större tomter och friliggande hus, vilket utmanar ambitionen om ett mer hållbart och resurseffektivt boende. Tävlingen kan ge oss nya idéer kring hur vi kan utveckla det på ett mer resurseffektivt sätt, säger han.

Trädgårdsstaden kan vara svaret

Även i Umeå välkomnas initiativet. Stadsarkitekt Anna Flatholm ser det som en möjlighet att utforska hur småhus kan kombineras med hållbar mobilitet och sociala värden.

– Vi har ett område där vi planerar för en stor andel småhus där vi också ska säkerställa god kollektivtrafikförsörjning. Trädgårdsstaden kan vara svaret på något som är både tätt och hållbart, säger hon.

Med kommunernas engagemang och studenternas idéer kan tävlingen ge nya perspektiv på hur småhusbyggandet kan utvecklas.

– Genom att etablera tankesättet att fler småhus behöver byggas kan vi skapa en hållbar och socialt värdefull urbanisering som möter efterfrågan utan att göra avkall på hållbarhet och sociala värden, säger Gustaf Edgren.