”Prioritera snabb implementering utan onödig administration”

- TMF:s branschchef Cecilia Ask Engström om regeringens krispaket åt småföretagen

Regeringen presenterar nu ytterligare åtgärder för att mildra de ekonomiska konsekvenserna av virusutbrottet - ett krispaket som är speciellt riktat mot små och medelstora företag. Bland förslagen finns b a en statlig lånegaranti samt tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter. Förslagen bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

- Det är bra att regeringen vidtar ytterligare åtgärder för att stödja de svenska företagen som står inför omfattande utmaningar. Införandet av en minskad arbetsgivaravgift samt utökade möjligheter till anstånd av skatteinbetalningarna innebär att många företag får en chans att ta sig genom krisen. Det bekymmersamma är dock att flertalet av förslagens utformning och utsträckning fortfarande är ovissa, säger Cecilia Ask Engström.

- Det bör framåt vara av högsta prioritet för regering och riksdag att så snabbt som möjligt införa och implementera dessa åtgärder utan att belasta företagen med en onödig administrativ börda. TMF ställer sig som helhet positiv till förslagen och ett utökat fokus på små och medelstora företag. Vi anser dock inte att det är tillräckligt för att ta oss igenom krisen - det kommer krävas ytterligare breda insatser för att förhindra omfattande konkurser och varsel. Vi på TMF ser fram emot att fortsatt föra en god och konstruktiv dialog med politiken och inom svenskt näringsliv för att gemensamt hitta de bästa och mest effektiva lösningarna.

Nedan presenteras förslagen i krispaketet:

Statlig lånegarati

För att göra det lättare för företagen att finansiera sig föreslås en statlig lånegaranti. Förslaget innebär att staten garanterar 70 procent av nya lån från bankerna till företag som på grund av det nya coronavirusets följder fått ekonomiska svårigheter, men i övrigt är livskraftiga. Garantin ställs ut till bankerna som i sin tur ger ut garanterade lån till företagen.

Lånegarantin riktar sig primärt till små och medelstora företag, men det finns ingen formell begränsning på företagsstorlek för att kunna delta i programmet. Regeringen förväntar sig att de garanterade lånen inte används för bonusar och rörliga ersättningar till ledande befattningshavare eller vinstuttagande annat än sådant som kan jämställas med ett normalt löneuttag.

Riksgäldskontoret kommer att administrera garantin och varje företag föreslås få låna max 75 miljoner kronor, men undantag kan göras. Bankerna ska betala en garantiavgift till Riksgäldskontoret för utfärdade garantier. Avgiften bestäms utifrån låntagarnas aktuella riskklass, som fastställs av kreditinstituten. Riskbedömningen sker enligt kreditinstitutens processer för kreditprövning.

Om en kreditgaranti behöver infrias innebär det att staten betalar ut det garanterade lånebeloppet, vilket för­sämrar statens budgetsaldo och det finansiella sparandet. De garantiavgifter som kommer att tas ut medför att statens budgetsaldo och finansiella sparande förbättras något. Läget är mycket svårbedömt men garantiverksamheten förväntas sammantaget vara självfinansierad på lång sikt.

Lånegarantierna bör kunna ställas ut snarast möjligt, varför regeringen fattar beslut om förslaget i morgon och behandlingen i riksdagen kommer att ske skyndsamt. EU-kommissionen har även beredskap för snabb prövning och godkännande.

Företag kan ansöka om ett lån med statlig kreditgaranti genom att vända sig till en bank.

Tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter och egenavgifter

En tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifterna kommer att föreslås under perioden 1 mars – 30 juni 2020 så att enbart ålderspensionsavgiften betalas. Nedsättningen föreslås gälla för upp till 30 anställda och på den del av lönen för den anställde som inte överstiger 25 000 kronor per månad. Det medför en skattelättnad med upp till 5 300 kronor per anställd och månad. För att ge en motsvarande lättnad till enskilda näringsidkare föreslås även en nedsättning av egenavgifterna. Den offentligfinansiella kostnaden av förslagen beräknas till 33 miljarder kronor.

Tillfällig rabatt för hyreskostnader i utsatta branscher

För att minska kostnaderna för företag med stora svårigheter på grund av coronaviruset i sektorer som sällanköpshandel, hotell, restaurang och vissa andra verksamheter föreslår regeringen ett stöd i syfte att underlätta och påskynda omförhandling av hyror. Inriktningen är att staten bär 50 procent av hyresnedsättningen upp till 50 procent av den fasta hyran.

Stödet ska kunna sökas i efterhand och gälla för perioden 1 april – 30 juni. För detta avsätts 5 miljarder kronor.

Åtgärder riktade mot mindre företag

Ett kommande förslag är att reglerna om periodiseringsfonder ändras tillfälligt så att egenföretagare som har drabbats hårt till följd av virusutbrottet får sänkt skatt. De nya reglerna innebär att 100 procent av den skattepliktiga vinsten för 2019 får sättas av till periodiseringsfond, upp till ett tak på 1 miljon kronor, vilket sedan kan kvittas mot möjliga framtida förluster. Därmed kan många få tillbaka preliminärskatt som de betalat under 2019. Förslaget berör enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag. Förslaget bedöms leda till en maximal likviditetsförstärkning på drygt 13 miljarder kronor.

Dessutom kommer det tidigare presenterade förslaget om nya möjligheter att få anstånd med skatteinbetalning att utvidgas. Det handlar om att även moms som redovisas årsvis från och med 27 december 2019 till och med 17 januari 2021 ska omfattas av förslaget. På så sätt kan många egenföretagare bland annat få anstånd med moms som annars ska betalas under våren, t.ex. den 12 maj. Förslaget kan, beroende på hur situationen utvecklas, omfatta över 7 miljarder kronor om hela likviditetförstärkningen utnyttjas.

Företag som läggs vilande vid arbetslöshet undantas under 2020 från regeln om att företag endast får läggas vilande en gång under fem år.

Förslagen kommer att överlämnas till riksdagen i extra ändringsbudget inom kort.

Källa: regeringen.se