NYHET - EU, HÅLLBARHET, MÖBLER & KUNSKAP

Kommande EU-krav på möbler: ”Ett nytt sätt att tänka”

EU:s nya hållbarhetskrav kommer prägla trä- och möbelbranschen – men exakt hur är inte klart. Så; hur kan företagen förbereda sig redan nu? – Börja i det lilla – och hitta affärsnyttan, tipsar Lotta Amsén, hållbarhetschef på inrednings- och möbelföretaget Senab som har kommit långt i sitt hållbarhetsarbete.

18 november 2026
Lotta Amsén, hållbarhetschef på Senab, med kontorsskärm.
Lotta Amsén, hållbarhetschef på Senab, med kontorsskärm. Foto: Magnus Glans

Text: Malin Letser Foto: Magnus Glans, Juliana Fälldin & Lisa Hallgren.

Cirkularitet har länge varit en del av affären hos inrednings- och möbelföretaget Senab, som jobbar mot såväl privat som offentlig sektor. Enligt Lotta Amsén, hållbarhetschef för Edsbyn Senab-koncernens svenska bolag, beror det på att många kunder av ekonomiska skäl har velat behålla befintliga möbler när de flyttar, renoverar eller uppgraderar sina miljöer. Den stora förflyttningen på senare år i Senabs arbetssätt är att de numera gör det här arbetet mer proaktivt, och inte bara gentemot de kunder som själva initierar detta.

– Det här innebär oftast att vi behöver komma in tidigare i processen. Då behöver vi tidigt veta – vad har kunden för mål? säger Lotta Amsén.

Arbetet börjar med att identifiera vilka möbler som kan behållas och uppgraderas och vad som behöver kompletteras. Vid nyinköp är utgångspunkten produkter som håller länge eller allra helst en redan återbrukad produkt.

– Men om en kund exempelvis behöver köpa tio nya soffor innebär det ett stort klimatavtryck, det kan vi visa med data, vilket stärker incitamenten för att välja en soffa som går att klä om eller renovera. Att prata om nya produkter på det här sättet skapar förutsättningar för framtida återbruk. Det är ett nytt sätt att tänka för dem som säljer produkter, säger Lotta Amsén.  

261021_2_0115_foto Magnus Glans.jpg

Som stöd har Senab tagit fram ett verktyg där medarbetarna tidigt i projekten kan sätta en klimatbudget och följa upp den utifrån faktiska inköp.

– Det blir ett praktiskt beslutsverktyg som gör det lättare att föra diskussioner med kunden om inköp som har stor klimatpåverkan och vilka alternativ som finns, säger hon.

Affärsdrivet skifte

Att hitta affären i omställningen har varit centralt redan från början hos Senab.

– Vi säljer givetvis inredning, men vi säljer också kunskapen om inredning. Här har klimatavtrycket lagts till i vår kunskapsbank. Det är en tjänst som skapar konkreta värden, och det behöver prissättas.

Lotta Amsén, hållbarhetschef på Senab.
Vi säljer givetvis inredning, men vi säljer också kunskapen om inredning. Här har klimatavtrycket lagts till i vår kunskapsbank.  

Lotta Amsén, hållbarhetschef på Senab

Både kundernas ökade efterfrågan på miljöanpassade lösningar och interna klimatmål driver utvecklingen, berättar Lotta Amsén.

– En stor del av vår klimatpåverkan är kopplad till produkterna, över 90 procent kommer därifrån. Därför är det viktigt för oss att ställa krav på våra leverantörer så att produkterna vi köper blir mindre miljöskadliga. Vi har ett mål för 2026 om att 35 procent av vår bruttoförtjänst ska komma från den cirkulära affären.

Även kommande regelkrav driver arbetet, och trots osäkerheten har Senab börjat förbereda sig.

– Mycket hos oss på Senab handlar om att se till att våra leverantörer är medvetna om de krav som kommer, vi är helt beroende av att de är förberedda. Internt handlar det om att ha bra system för att kunna ta emot informationen, säger Lotta Amsén och tillägger:

Mycket hos oss på Senab handlar om att se till att våra leverantörer är medvetna om de krav som kommer, vi är helt beroende av att de är förberedda.

– Men vi bygger inga stora system innan vi faktiskt vet vad som väntar. Däremot försöker vi prioritera att förbättra datakvaliteten redan nu. Bra grunddata kommer att behövas oavsett hur produktpasset utformas.

Affärsnytta och miljönytta kan gå hand i hand

Lotta Amséns råd till andra företag är att börja enkelt.

– Det första steget handlar inte om att bygga avancerade system, utan om att kartlägga vilka produkter och material som passerar genom verksamheten. Välj ett konkret flöde och ta reda på: var försvinner affärs- och klimatvärde? Kan vi återanvända, reparera eller sälja vidare? En viktig fråga att utgå från är: var går affärsnytta och miljönytta hand i hand? 

Robin Ljungar, som är hållbarhetschef på TMF, Trä- och Möbelföretagen, instämmer med Lotta Amsén. Han uppmanar även företag att ta del av den information som redan finns.

– Vi vet inte vilka kraven kommer att bli i slutändan, men vi har en fingervisning om åt vilket håll det lutar och TMF har guider om detta.  

Robin Ljungar
Vi vet inte vilka kraven kommer att bli i slutändan, men vi har en fingervisning om åt vilket håll det lutar och TMF har guider om detta.

Robin Ljungar, hållbarhetschef på TMF 

Robin Ljungar har nyligen deltagit i ett intressentmöte i Bryssel om förstudien inför kommande ekodesignkrav för möbler. TMF är också, genom den europeiska branschorganisationen EFIC, representerat i EU-kommissionens ekodesignforum.

Arbetet sker inom ramen för EU:s ekodesignförordning för hållbara produkter, ESPR, som trädde i kraft 2024. Förordningen är ett ramverk för stegvisa krav på olika produktgrupper – däribland möbler – och för digitala produktpass.

– Ramverket finns på plats men vilka konkreta krav som ska gälla för möbler är ännu inte bestämt. Nu pågår arbetet med att utveckla produktspecifika ekodesignkrav för möbler, inklusive krav på digitala produktpass, förklarar Robin Ljungar som har jobbat som hållbarhetschef på TMF sedan 2014.

Under dessa tolv år har mycket i hans arbete förändrats; från att främst ge stöd till medlemsföretagen i miljö- och hållbarhetsfrågor arbetar han i dag framför allt med att bevaka och påverka lagstiftningen inom EU.

Det är särskilt två farhågor som jag som representant för TMF jobbar för att undvika i Bryssel. Det ena är risken för en drastiskt ökad administrativ börda som skulle slå hårt mot möbelföretagen, som ofta är små. Den andra farhågan är att politiken genom regelverk ska börja detaljstyra produktionen.

– Påverkansarbetet är väldigt viktigt. Det är särskilt två farhågor som jag som representant för TMF jobbar för att undvika i Bryssel. Det ena är risken för en drastiskt ökad administrativ börda som skulle slå hårt mot möbelföretagen, som ofta är små. Den andra farhågan är att politiken genom regelverk ska börja detaljstyra produktionen, säger han.

TMF jobbar för funktionsbaserade krav

Som exempel berättar Robin Ljungar om arbetet med de särskilda ekodesignkraven för möbler, vilket bland annat handlar om att undersöka hur möblers livslängd, reparerbarhet, återanvändbarhet och materialåtervinning, skulle kunna förbättras genom nya ekodesignkrav. Här, menar han, är det viktigt att regelverket inte landar i detaljerade och tvingande krav på hur företagen ska utforma sina möbler utan i stället fokuserar på vilka effektmål som ska uppnås.

– TMF driver frågan om funktionsbaserade krav, alltså krav på vad som ska åstadkommas, inte hur det ska åstadkommas, säger han och understryker vikten av att regelverket är materialneutralt och tar hänsyn till att olika konstruktionslösningar har sina för- och nackdelar.

– Vilken lösning som är mest hållbar beror bland annat på möbelns funktion, livslängd och möjligheter till reparation och återvinning. Det finns inte ett material eller en konstruktion som alltid är bäst. Politikens uppgift är att skapa incitament för innovation och utveckling, inte att bestämma vilka material eller tekniska lösningar företagen ska använda, säger Robin Ljungar.

Robin Ljungar

Han betonar även vikten av att de kommande kraven bygger på väl underbyggda analyser och tar hänsyn till skillnaderna mellan olika typer av möbler.

– Det måste gå att visa att kraven faktiskt leder till miljönytta och att företagen kan uppfylla och kontrollera dem i praktiken. Därför behövs tillförlitliga metoder, relevanta standarder och konsekvensbedömningar som tar hänsyn till företagens förutsättningar.

Avvaktan och nyfikenhet 

Robin Ljungar berättar att TMF även driver frågan om en stegvis introduktion av regelverket, så att företagen får tid på sig.

– Möbelbranschen är en utpräglad småföretagarindustri i Europa. Här finns cirka en miljon anställda fördelat på 130 000 företag. Det motsvarar i genomsnitt knappt åtta medarbetare per företag. Det måste vara möjligt att följa regelverket för dessa små företag, säger han.

I EU:s arbetsplan anges 2028 som preliminärt år för att anta de produktspecifika kraven för möbler. Därefter följer normalt en övergångsperiod på minst 18 månader innan kraven börjar tillämpas. Det innebär att företagen sannolikt behöver uppfylla de nya kraven först omkring 2030.

– Produktpassen är djupt integrerade i ekodesignkraven, så vi måste avvakta för att se vad kraven faktiskt blir. Sedan finns det ingenting som hindrar företag från att redan nu börja experimentera med produktpass, säger han och fortsätter:

– Men jag uppmuntrar företagen att ta det i sin egen takt och fundera över vad man kan ha för affärsnytta av detta. Det kan exempelvis finnas ett värde för inredningsarkitekten eller kunden. Då blir det företaget självt som är drivande, för att bygga konkurrenskraft. 

Robin Ljungars tips – så förbereder ni er
  1. Läs på om riktningen för kraven
    Artikel fem i ekodesignförordningen ger en fingervisning om vilka egenskaper de kommande produktkraven kan omfatta. Det handlar bland annat om livslängd, reparerbarhet och möjligheten att uppgradera och återvinna produkter.

  2. Lär känna den egna verksamheten
    Kartlägg era produkter, processer och råvaror. Se över hur ni arbetar med produkternas livslängd och möjligheter till reparation och återvinning. Skaffa också bättre kunskap om era leverantörer och vilken information ni redan har om material och komponenter. Det ger en bra grund inför kommande krav.

  3. Följ utvecklingen och ta hjälp av TMF
    Följ arbetet med nyfikenhet och håll er uppdaterade. Som medlem kan ni ta del av TMF:s guider och hållbarhetsnätverk
Lotta Amséns tips för att ställa om

261021_2_0037_foto Magnus Glans.jpg

 

  1. Börja med det ni redan har
    Kartlägg en produkt eller ett materialflöde. Vad kan användas längre, repareras, säljas vidare eller delas innan ni köper eller producerar något nytt?

  2. Skapa enkla arbetssätt
    Börja med en avgränsad process och dokumentera hur ni arbetar. Ta reda på vilken information kunder och andra intressenter efterfrågar. Samla in det som behövs och utveckla arbetssätten stegvis för att spara tid och minska administrationen.

  3. Koppla hållbarhetsnyttan till affären
    Följ upp både det ekonomiska resultatet och hur mycket resurser ni sparar. Var går affärsnytta och miljönytta hand i hand? Undersök hur företaget kan växa och tjäna pengar utan att öka sin negativa miljöpåverkan.
Från linjär till cirkulär ekonomi

I en cirkulär ekonomi är målet att behålla produkter och material i användning så länge som möjligt. EU:s ekodesignförordning ska bidra till denna omställning genom krav som gör produkter mer hållbara och bättre anpassade för bland annat reparation, återbruk och materialåtervinning. Tre sätt att göra det, som förordningen ska uppmuntra till är;

  1. Återbruk
    Produkter används igen, exempelvis genom att säljas på begagnatmarknaden. Vid behov kan de repareras eller fräschas upp.
  2. Återtillverkning
    Åtgärder genom vilka en ny produkt tillverkas av föremål som är antingen avfall, produkter eller komponenter och genom vilka minst en ändring görs som väsentligt påverkar produktens säkerhet, prestanda, syfte eller typ.
  3.  Materialåtervinning
    När produkter och delar inte längre kan användas tas materialen till vara som råvara för nya produkter. För möbler kan det exempelvis handla om att återvinna metaller eller plast i stället för att materialen går förlorade.

Källa: Robin Ljungar/TMF.