Dagens svenska design utmanas från flera håll

–  Jag har själv byggt min egen AI-modell, vilken har ersatt både praktikanter och en anställd som jag har haft i 20 år för att få hjälp med research, modelleringar, ritningar och bollplank. Hela den processen har AI tagit över, säger Alexander Lervik.

Som etablerad formgivare ser han mest fördelar med utvecklingen, men tillägger att det finns viss risk att producenter börjar rita sina produkter själva i stället för att ta in en formgivare.

– Jag tror även att det kommer bli tufft för de som går ut skolan nu och ska leta jobb, säger han.

”Inte samma konjunktur och försäljning numera”

Mia Cullin, också hon en väletablerad designer och inredningsarkitekt som numera även jobbar som lärare inom möbelformgivning och inredningsarkitektur på Konstfack, delar bilden av vad som väntar dagens unga designers.  

– Det finns otroligt mycket begåvning hos den nya generationen. Men de kommer ut till en helt annan verklighet än vi gjorde, säger Mia Cullin.

Förutom den snabba AI-utvecklingens påverkan på marknaden beskriver Mia Cullin att processen för att ta fram nyproducerade möbler har blivit allt längre, vilket får en rad konsekvenser.

– Förr kunde jag i april få en brief om att rita en möbel, och så stod den möbeln på mässan i februari. Så ser det inte ut längre, det kan ligga på dubbla tiden eller mer. Branschen har förändrats mycket, det är inte samma konjunktur och försäljning vilket även gör att designerns royalties går ned.

Skandinavisk design får internationell konkurrens

Såväl Mia Cullin som Alexander Lervik beskriver ett design-Sverige som i generationer varit ledande och där det har varit möjligt att få in en fot i branschen och skapa sig ett namn, men där förutsättningarna nu håller på att förändras. En ökad konkurrens från omvärlden är enligt dem ytterligare en förklaring.

– Ända sedan 90-talet har svensk och skandinavisk design varit het ute i världen. Det som sker nu, i och med att världen och kommunikationen har blivit så global, är att vi får konkurrens från hela världen inom den här design-stilen. Det är inte bara vi skandinaver som ritar skandinavisk design. Samma utveckling syns i producentledet – plötsligt ser man möbler från Italien som också ser skandinaviska ut, säger Alexander Lervik.

Ända sedan 90-talet har svensk och skandinavisk design varit het ute i världen. Det som sker nu, i och med att världen och kommunikationen har blivit så global, är att vi får konkurrens från hela världen inom den här designstilen.

Mia Cullin tillägger att konkurrensen i och med detta blir mycket tuffare.

– Det finns så otroligt många som är talangfulla i dag, så generellt är man i högre grad utbytbar, säger hon.

Hållbarhet en allt viktigare faktor

Dan Johanson, som tillsammans med sin bror driver möbelföretaget Johanson Design, delar bilden av att den skandinaviska designen i dag möter internationell konkurrens.

– Svensk design har alltid varit en del av den skandinaviska designtraditionen. Vi har formats tillsammans med våra grannländer och bidragit till att lyfta skandinavisk design internationellt. Dagens svenska design bär det här arvet med stolthet men har inte per automatik samma betydelse som förr, och min känsla är att det är svårare i dag att direkt se vad som är skandinavisk design. Jag ser också att andra faktorer numera är viktiga, framför allt hållbarhet, så väl i Sverige som globalt, säger han.

Efterfrågan på återbruk påverkar designers

Hållbarhet är en fråga som de alla tre understryker i hög grad påverkar designerns roll och möjlighet till försörjning i dag. En allt starkare trend är också återbruk av möbler – något som sätter såväl nyskapandet som möjligheten till försörjning på prov, säger Mia Cullin.

– Vissa arkitektkontor i dag kan ha kunder som kräver att 80 procent av designen av ett kontor ska bygga på återbrukade möbler. Det är givetvis en intressant och bra tanke, men om man helt slutar att köpa nytt och alltid utgår från det som finns så kommer det att påverka möbelindustrin väldigt mycket, säger hon och tillägger:

– Svensk möbelindustri behöver fortsätta utvecklas. Det behövs en stark nyfikenhet, öppenhet och framtidstro och ett ständigt experimenterande för att vi ska vara konkurrenskraftiga. Återbruk ska finnas med i grunden men med allt för mycket återanvändning av befintlig design stannar utvecklingen.

Återbruk kommer inte formgivaren till godo

En annan konsekvens kring återbruk och försäljning av möbler på andrahandsmarknaden är att det är en marknad som aldrig kommer formgivaren till del, något som både Mia Cullin och Alexander Lervik har tankar kring.

– Om en möbelproducent tar in fina trämöbler och gör en ny ytbehandling på träet eller tapetserar om för att sälja på nytt tjänar de ju pengar på möbeln igen, men det gör inte formgivaren. Jag kan tycka att det borde vara som med konst, att formgivaren får en viss procent, exempelvis som vid försäljning på auktionshus, säger Mia Cullin.

Alexander Lervik instämmer, men tillägger att det tyvärr inte finns någon organisation som driver frågan. För egen del har han ändå börjat planera för en framtid där andrahandsmarknaden blir viktigare.

– Jag har flyttat från Stockholm till Skåne och gått med i konstföreningen här nere. I påsk ska jag ställa ut under konstrundan. Anledningen är att jag har en långsiktig plan att höja mitt eget varumärke på andrahandsmarknaden, detta för att de som har köpt mina produkter ska ta väl hand om dom så att de kan leva över generationer. Det är den främsta insatsen jag som formgivare kan göra för klimatet, säger han.

Hållbarhet viktig del i designprocessen

Dan Johanson tycker att frågan om återbruk och cirkuläret är viktig, och Johanson Design har en anställd som jobbar heltid med hållbarhet och som har en viktig roll i hela designprocessen.

– När vi gör nya produkter ser vi exempelvis alltid på möjligheterna till ”re-use”, exempelvis genom att man alltid ska kunna klä om en stol, säger Dan Johanson.

När vi gör nya produkter ser vi exempelvis alltid på möjligheterna till ”re-use”, exempelvis genom att man alltid ska kunna klä om en stol.

Formgivarens försörjning i en framtid med alltmer återbruk är dock en fråga han inte har reflekterat över.

– Det är en superintressant fråga, men den har inte aktualiserats hos oss ännu. Däremot har vi en webbshop där vi säljer begagnade möbler, andrahandssortering och udda exemplar. Där har vi en lösning som gör att våra representanter som jobbar på provision får ta del av det. Men just formgivarens arbete och att få ta del av försäljning av omarbetade möbler har vi inte tänkt på, säger han.

”Sämst i Skandinavien på att lyfta vår design”

Om vi blickar framåt: hur ska svensk design kunna fortsätta stå stark – och hur ska formgivarens status bibehållas och förstärkas? Alexander Lervik anser att det delvis är en politisk fråga.

–  I Sverige är vi sämst i Skandinavien på att lyfta vår design, trots att vi är mest framgångsrika. Det handlar delvis om att det inte finns ett politiskt tänk kring att lyfta och stärka branschen. Den svårigheten ser vi exempelvis på Stockholmsmässan i dag, det satsas för lite. Då hinner andra länder i kapp. Förr tävlade vi mot Danmark, nu är även Norge och Finland starka konkurrenter. Politiker måste förstå hur mycket svensk design hjälper svensk industri ute i världen och att allt inte går att mäta i pengar, säger han.

.

Utifrån en möbelproducents perspektiv menar Dan Johanson att nyckeln är att fortsätta jobba tätt och långsiktigt med formgivare och att se dem som en viktig del även i PR-arbetet.  

– Vi samarbetar väldigt nära våra designers, de är en del i hela utvecklingsprocessen och är på plats och utvecklar ”hands on”. Och när vi ställer ut på mässor är de oftast med och de är en viktig del i säljprocessen. För att lyckas behövs en lojalitet och ett beroendeskap av varandra. Vi bygger en långsiktighet så att det ska gå att tjäna pengar på att ha ett samarbete med oss, säger han.

Viktigt jobba mer tvärdisciplinärt

Som lärare inom möbeldesign ser Mia Cullin ytterligare två faktorer som hon menar är viktiga framåt. En av dem är att lära av historien.

– AI och alla digitala verktyg innebär jättemöjligheter för branschen, men man måste också se bakåt och lära av svensk möbel- och designhistoria och vad som har skett tidigare. Det är i mötet med dåtid och framtid som saker händer, säger hon och pekar därefter på vikten av fler samarbeten framöver:

– Jag tror även att det är jätteviktigt att jobba ännu mer tvärdisciplinärt, exempelvis med materialforskare. Där kan det hända mycket! Men man kan jobba åt nästan vilket håll som helst för att utveckla yrket. För det krävs en öppenhet och fler samarbeten även utanför skolan. Det finns men behövs ännu mer och som lärare ser jag en otrolig törst efter kunskap hos studenterna och jag tror verkligen på den nya generationen, säger Mia Cullin.