Arvet av nytänkande öppnar dörrar för Daloc
På Daloc i Töreboda lever idén om att en stark ort ger starka företag. Tidigare vd:n Inga-Lisa Johansson satte sin prägel på dörrjätten och dess utveckling – något som bland annat skett via lokala samarbeten och nätverk. Och arvet efter henne sitter fortfarande i väggarna.
Text: Frida Henke
Det har hänt mycket sedan den lilla verkstaden Dahlstedt och Johansson började tillverka branddörrar och kassaskåp 1942. Numera heter företaget Daloc och är marknadsledande i Sverige på klassade dörrar i både trä och stål. Sedan 1956 har företaget säte i Töreboda i Västergötland och är ortens stora industri. Totalt har de 550 anställda med tillverkning även i Mellerud och Orresta.
– Vi är även på väg att bli marknadsledande i Skandinavien och har blivit ett välkänt varumärke i Nederländerna och Tyskland. Målet är att bli förstahandsval när det gäller säkerhetsdörrar i norra Europa, säger Dalocs vd Mikael Johansson.
Klassningen gäller brand, ljud och säkerhet och framför allt säljer de till nybyggnation. Trots att det under de senaste årens ekonomiska nedgång byggts betydligt mindre tar Daloc så stora marknadsandelar på trädörrssidan att de ändå ökar volymerna.
Nästa steg i utvecklingen att öka automationen ytterligare samt att driva fabriken helt fossilfritt. I normal drift är de redan där.
Vi använder oss av 100 procent förnybar el, våra produkter målas med vattenburen färg och lokalerna värms med spill från produktionen, säger Mikael Johansson.
– Vi använder oss av 100 procent förnybar el, våra produkter målas med vattenburen färg och lokalerna värms med spill från produktionen, säger Mikael Johansson.
Daloc är ett företag som enligt Mikael Johansson drivs med lika delar långsiktighet och framåtanda. Ett arv från tidigare vd:n Inga-Lisa Johansson som tog Daloc från ståldörrstillverkning på den lokala marknaden till att bli den tungviktare inom dörrindustrin som företaget är i dag.
– Mamma ville alltid vidareutveckla verksamheten. Hon var bestämd och visste vart hon ville samtidigt som hon var nyfiken och snappade upp mycket kunskap vilket gjorde att hon ofta var före sin tid.
Nytänkandet började dock redan med Fredrik Silverstrands morfar John W Johansson, som i samband med flytten till Töreboda var tidigt ute med att starta line-produktion med inspiration från Henry Fords löpande band-teknik. En utveckling som Inga-Lisa Johansson sedan tog vidare genom att i sin tur vara tidig med att plocka in Lean-tänk i både produktion och administration. Hon startade också flera olika samarbeten i närområdet för att stärka kommunen och den kringliggande bygden.
Hennes tänk var att en bra kommun gör ett bra företag. Hon var även mån om att vi anställda skulle handla här, säger Mikael Johansson.
-Hennes tänk var att en bra kommun gör ett bra företag. Hon var även mån om att vi anställda skulle handla här, säger Mikael Johansson
Töreboda ligger nära de större kommunerna Mariestad och Skövde. Det kan vara svårt att hävda sig när det gäller att locka såväl invånare som arbetskraft. Men den har också sina styrkor. När Göta kanal öppnar för säsongen förvandlas den lilla bruksorten i några månader till en välbesökt turistort. Här finns planer på ett destinationshotell såväl som nya bostadsområden. Liksom i många andra kommuner gillar man också att prata om ortens speciella anda, Törebodaandan.
Men här känns det mer på riktigt. Vi gör jättemånga företagsbesök och alla företag vi möter pratar om grannföretaget och hur man köper och byter tjänster av varandra för att få grannen att också lyckas, säger kommundirektören Michael Nordin.
– Men här känns det mer på riktigt. Vi gör jättemånga företagsbesök och alla företag vi möter pratar om grannföretaget och hur man köper och byter tjänster av varandra för att få grannen att också lyckas, säger kommundirektören Michael Nordin.
På 1980-talet var Inga-Lisa Johansson och Daloc med och startade Kraftgruppen där alla tillverkande företag i Töreboda ingår. Genom studiebesök och träffar får de kunskap om varandra, om vad som är på gång och för att kunna hjälpa varandra med svårigheter, uppköp och kontakter.
– Genom nätverket är vi som största bolag med och lär upp de andra företagen för att stärka dem och bygden. Som företag engagerar vi oss i allt som gynnar orten, företaget och det som är roligt. Gällande sponsring är det i princip alla idrottsföreningar med ungdomsverksamhet och för skolor har vi stipendier, öppet hus och praktikperioder, säger Fredrik Silverstrand.
Just inriktningen på skolor är extra viktig för Daloc. Att få ungdomar att välja teknikyrket är en prioritet.
– Vi har bra samarbeten med skolorna i Töreboda, Mariestad och Skövde. Både gällande grundskolan, gymnasiet och högskolan. För högstadiet i Töreboda har vi en väldigt uppskattad praovecka för fem åttondeklassare varje år, säger Fredrik Silverstrand. Och tillsammans med dem genomför vi även Camp Marie Curie som är ett mycket uppskattat årligt teknikläger där unga tjejer får känna sig välkomna att utforska teknikens värld, fortsätter Fredrik.
Just nu har Daloc inga problem med kompetensförsörjningen, arbetet handlar främst om att det ska fortsätta vara bra.
– Om de som praktiserar och besöker oss får en bra erfarenhet sprider de också ryktet att det är en bra arbetsplats. Vi är teknikfokuserade, det är rent och fint och mycket är automatiserat, säger Mikael Johansson.
För Töreboda kommun är frågan lika viktig. Invånarantalet minskar så sakteliga och det är svårt att få dem som läser vidare att flytta tillbaka.
– Daloc är en modern tillverkningsindustri och det lockar människor med kompetens till Töreboda. Vi är en pendlingskommun där 50 procent pendlar ut och 50 procent pendlar in och där de flesta av dem åker till Daloc. De är möjliga kommuninvånare för oss, säger Michael Nordin.
Trots att det finns flera stora företag i kommunen ligger Daloc enligt kommundirektören på en egen nivå när det gäller att skapa framtidstro och trygghet i kommunen.
– Samhällsperspektivet som Daloc tagit i alla tider är ovärderligt. Det finns inget företag som tar lika stort ansvar. Särskilt i och med att de är med och hjälper oss att skapa sysselsättning för de som står långt från arbetsmarknaden. Det finns säkert billigare lösningar men de väljer ändå att låta oss utföra de tjänsterna eftersom det är bra för oss som kommun, säger Michael Nordin.
Inga-Lisa Johansson gick bort i höstas, 79 år gammal, men hennes idéer om företagsamhet är väl förvaltade, paradoxalt nog genom att på många sätt inte förvalta alls. Precis så som hon själv aldrig gjorde. Och det är den andan som Mikael Johansson och Fredrik Silverstrand vill föra vidare.
– Hon har alltid utvecklat oss, hon finns i alla väggar och det bästa tar vi med oss in i framtiden. Vi både förvaltar och utvecklar hennes arv. Här har både jag och Fredrik samsyn. Ingen av oss vill luta oss tillbaka och vara nöjda, säger Mikael Johansson.
