"EU:s ekodesignförordning riskerar att styra in i ritbordet"
EU:s nya ekodesignförordning riskerar att gå för långt – särskilt i de delar som reglerar hur varor faktiskt ska utformas. TMF:s policyansvarige Simon Imner skriver på Smedjan om den kommande ESPR-lagstiftningen och ställer krav inför höstens val: "Nästa regering behöver formulera en tydlig linje om förordningens proportioner."
EU:s ekodesignförordning för hållbara produkter, ESPR, är ett brett lagstiftningspaket med krav på produktdesign och digitala produktpass. Just nu arbetar EU-kommissionen med att ta fram delegerade akter för de första produktgrupperna som berörs – däribland möbler. Om lagstiftningen inte utformas på rätt sätt riskerar den att bli förödande för industrier som tvingas designa efter Bryssels mall snarare än marknadens.
"En marknadsekonomisk grundbult är att politiken sätter ramarna och låter konkurrens och prissignaler fylla dem med innehåll. Företag utvecklar produkter och det som inte faller konsumenterna i smaken sorteras bort. Politikens roll har varit att skapa stabila och teknikneutrala ramar, säkerställa en fungerande inre marknad och formulera vilka mål som ska uppnås, inte att specificera de tekniska lösningar som leder dit.
Ekodesignförordningen utmanar detta förhållande. När politiken börjar specificera produktdesign flyttas innovationsprocessen från företagens utvecklingsavdelningar till korridorerna i Bryssel. För en möbeltillverkare betyder det att konkreta beslut om limmer, fogar, ytbehandlingar och materialsammansättning successivt måste anpassas till tröskelvärden och dokumentationskrav som sätts av tjänstemän och politiker. Design är resultatet av otaliga decentraliserade avvägningar mellan pris, livslängd, material, funktion och estetik. Med ESPR blir den i ökande grad en politisk process."