Tre huvudspår för att få in extern kapital
För att ett företag ska växa krävs oftast pengar. Men hur finansierar man stora satsningar som exempelvis ökad produktion, mer produktutveckling eller etablering på en ny marknad? Enligt Victor Isaksen på Sting Bioeconomy finns tre huvudspår för att få in externt kapital.
Text: Thomas Östberg
Ibland behöver företag ta större steg i sin utveckling för att inte stagnera eller bli omsprungna av konkurrenter. Det kan handla om att skala upp sin produktion, bredda sortimentet genom produktutveckling, ta sig in på nya marknader eller att bygga ut marknadsföring och försäljning.
Oavsett vilket så kommer det att kosta pengar.
Victor Isaksen är vd på Sting Bioeconomy, en accelerator som hjälper företag som arbetar med biobaserade material – till exempel träråvara – med bland annat vägledning, finansiering, rekrytering, nätverkande och marknadsföring.
Han menar att man som företagare behöver vara medveten om vad det innebär att ta in externt kapital och om för- och nackdelar jämfört med att växa med hjälp av egna pengar.
Om du frågar mig är det allra bästa att försöka hålla sig till kundfinansiering, alltså att växa organiskt genom att ha ett positivt kassaflöde. Den stora fördelen med detta är att de nuvarande ägarna kan fortsätta att styra företaget som de vill.
Victor Isaksen, vd för Sting Bioeconomy
– Om du frågar mig är det allra bästa att försöka hålla sig till kundfinansiering, alltså att växa organiskt genom att ha ett positivt kassaflöde. Den stora fördelen med detta är att de nuvarande ägarna kan fortsätta att styra företaget som de vill. Men ibland tar det alternativet för lång tid, om investeringen måste göras snabbare med hänsyn till konkurrens och för att få så stor effekt som möjligt, säger Victor Isaksen och tillägger:
– Men innan man tar steget mot att ta in externt kapital är det viktigt att verkligen analysera hur mycket pengar man behöver och veta exakt vad de ska användas till. För det kommer ju att kosta – antingen i form av lån som ska betalas tillbaka eller i minskat ägande och krav på lönsamhet.
Externt kapital – tre huvudspår
Victor Isaksen delar in alternativen för få in externt kapital i tre huvudspår.
Det första är att låna pengar, utan att öka antalet ägare. Lånet kan tas i en bank eller hos Almi (om man uppfyller vissa krav) – eller hos båda aktörerna.
– Det alternativet bygger på att ägarna är bekväma med att ta lån och förutsätter att de känner sig relativt säkra på att investeringen kommer att löna sig. Det vill förstås banken också känna och det har blivit allt vanligare att det krävs två finansiärer för att få ett lån: en bank plus Almi, en bank och privata pengar eller Almi i kombination med privata pengar, säger Victor Isaksen.
Samarbetspartner kan investera på olika sätt
Alternativ två handlar om att hitta en kompletterande samarbetspartner som har kunskap eller tillgång till något annat som den planerade expansionen kräver.
– Typiska exempel är samarbeten som ger tillgång till marknadskanaler och nätverk för försäljning. Att bygga upp egna fungerande säljnätverk och distributionskanaler är dyrt och kan ta lång tid. Därför är det bra att bli partner med någon som redan är bra på det och som har produkter som passar ihop med de man vill sälja. Ett sådant samarbete kan snabbt ge ökade marknadsandelar, säger Victor Isaksen.
Samarbetspartnern kan investera i form av pengar, utrustning eller personal. I utbyte kan de bli delägare, få en andel av vinsten eller båda delarna.
Större spelare har ofta större krav
Det tredje alternativet går ut på att paketera sitt företag på ett sätt som attraherar någon form av riskkapitalister. Till exempel:
- FFF – friends, family and fools: På svenska vänner, familj och dårar. I en första kapitalrunda för en startup är det inte ovanligt att pengar tas in från personer som står entreprenörerna nära.
- Affärsänglar. Erfarna privatpersoner som investerar egna pengar (enskilt eller i grupp) i tidiga skeden. Kan även bidra med kunskap och nätverk.
- Riskkapitalbolag (Venture Capital): Fonder som investerar andra personers pengar i små och medelstora bolag med hög tillväxtpotential.
Ju större spelare som investerar i ditt företag, desto större krav på avkastning och desto större kostnader för administration.
Kompetens, intresse och kapital
Att investerare också engagerar sig i bolaget kan vara bra enligt Victor Isaksen – om det är rätt personer:
– Ja, om man får in personer i styrelsen som kan och förstår den aktuella branschen. Det räcker inte att de har erfarenhet av att styra företag, utan det krävs branschkunskap. Och i så fall tycker jag att de ska arbeta i styrelsen, inte bara sitta där som ledamöter. Det krävs kompetens, intresse och kapital. Att ha med någon som bara pratar pengar är lite ”waste of time”, säger han.
En variant som kan locka investerare är en nyemission kombinerad med en börsnotering eller en IPO (Initial Public Offering). Förutom kapitaltillskottet vid nyemissionen gör börsnoteringen det lättare att i framtiden locka till sig både kapital och investerare. En orsak till det är att delägare ges möjligheten att sälja sina aktier. Att finnas på börsen kan också ge ökad synlighet, ett stärkt varumärke och en större trovärdighet på marknaden. Det kan även underlätta rekrytering genom att anställda erbjuds optionsprogram.
Hårdare prioriteringar under lågkonjunktur
Victor Isaksen upplever att möjligheterna att hitta kapital i den sektor som han själv arbetar i – företag som arbetar med biobaserade material – har varit relativt opåverkad av pandemi, krig, Donald Trumps ständiga utspel samt en generellt sett orolig omvärld.
Han tror dock att såväl konsumenternas som marknadens prioriteringar under en lågkonjunktur ser lite olika beroende på vad det handlar om.
– Det beror på om prylarna eller produkterna du säljer klassas som nödvändiga eller som lyx, som man kan avvara i lite tuffare tider. Så tror jag att slutkunden som ska köpa till exempel möbler tänker, och så tänker nog även investerare och långivare, säger Victor Isaksen.
