Så vill politikerna lösa kompetensekvationen
Arbetslösheten i Sverige ligger på höga nivåer samtidigt som bristen på yrkesutbildad personal hindrar många trä- och möbelföretag från att växa. Trä- och Möbelföretagen,TMF, har talat med ansvariga politiker om hur kompetensekvationen ska lösas.
Sverige befinner sig fortsatt i en lågkonjunktur och arbetslösheten är den högsta på tio år, undantaget pandemiåren. Parallellt har kompetensbristen seglat upp som en kritisk fråga i många branscher – inte minst inom trä-och möbelindustrin där många företag hindras från att växa på grund av brist på yrkesutbildad personal.
Caroline Helmersson (S), som sitter i riksdagens utbildningsutskott, menar att det är viktigt att såväl politiker som näringsliv tar ansvar för att lösa kompetensekvationen.
– Vi har ett gemensamt ansvar att prata gott om yrkesutbildningar och att ge en god bild av att jobba inom industrin. Företag behöver även ställa upp med praktik, introduktion och etableringsjobb, och politiken behöver underlätta detta. Det finns en hel del verktyg i verktygslådan som alla kan bli bättre på att använda, säger hon.
Vi har ett gemensamt ansvar att prata gott om yrkesutbildningar och att ge en god bild av att jobba inom industrin. Företag behöver även ställa upp med praktik, introduktion och etableringsjobb, och politiken behöver underlätta detta.
Caroline Helmsersson (S), utbildningsutskottet
Enligt avgående utbildningsminister Johan Pehrson (L) beror problemet till stora delar på att Sverige har en stor grupp ungdomar som varje år inte lyckas ta sig vidare från grundskolan, i kombination med en växande språkfattigdom.
– För att möta detta måste skolan återgå till grunderna och förmedla grundläggande färdigheter som att läsa, skriva och räkna så tidigt som möjligt. Språkfattigdomen ska bekämpas med en ny SFI-undervisning, tidigare språkinsatser och mer läsning utanför skoltid, säger han.
För att möta detta måste skolan återgå till grunderna och förmedla grundläggande färdigheter som att läsa, skriva och räkna så tidigt som möjligt.
Johan Pehrson (L), avgående utbildningsminister
För att stärka kompetensförsörjningen här och nu satsar regeringen bland annat på yrkesutbildningar för vuxna. I budgetpropositionen för 2025 föreslås bland annat att ytterligare 900 miljoner kronor tilldelas för fler platser inom regionalt yrkesvux.
– Regeringen har också tagit initiativ till en pilotverksamhet med en ny form av yrkesutbildning för vuxna på gymnasial nivå som Myndigheten för yrkeshögskolan genomför just nu, säger Johan Pehrson.
För att fler arbetsplatser ska ta emot lärlingar höjs även bidraget till handledare inom lärlingsutbildningen i komvux från 3 500 kronor till 7 000 kronor per år, berättar han.
– Vad vi gör nu är att återupprätta arbetslinjen i kombination med en stark utbildningspolitik.
Oliver Rosengren (M), som sitter i utbildningsutskottet och arbetsmarknadsutskottet, understryker också vikten av att satsa mer på yrkesutbildningar för vuxna. Moderaterna vill även genomföra en praktik- och lärlingsreform, berättar han.
– Jag gör ofta besök ute bland företag och ser att många hantverksyrken har stora möjligheter att utvecklas genom lärlingsformatet. Men här är Sverige inte tillräckligt bra. Ett problem är att det finns för många olika utbildningssystem vilket gör det krångligt. Vi vill ha ett samlat regelverk för lärling och praktik oavsett utbildningssystem.
Han nämner även att regeringen vill förenkla ersättningen till arbetsgivare inspirerat av FoU-avdraget som finns för medarbetare inom forskning och utveckling, så att företag får rabatt på arbetsgivaravgiften på den som är handledare.
Jag gör ofta besök ute bland företag och ser att många hantverksyrken har stora möjligheter att utvecklas genom lärlingsformatet. Men här är Sverige inte tillräckligt bra.
Oliver Rosengren (M), utbildnings- och arbetsmarknadsutskottet
Vad gäller reformer för att lösa kompetensekvationen lyfter Caroline Helmersson (S) bland annat utredningen om fler vägar till arbetslivet, som just nu ligger på regeringens bord. Hon lyfter även vikten av att satsa ännu mer på regional yrkesvux.
– Det är bra att regeringen satsar på yrkesutbildningar, men det är inte på den nivå som vi föreslog. Här behövs mer, säger hon.
Satsning på regionalt yrkesvux 2025. I budgeten för 2025 föreslår regeringen att tillföra 900 miljoner kronor till regional yrkesinriktad vuxenutbildning (regionalt yrkesvux) i komvux, inklusive studiestöd. Förslaget innebär motsvarande cirka 11 000 fler årsstudieplatser. Sammanlagt finansierar staten cirka 72 000 årsplatser inom regionalt yrkesvux under 2025.
Höjd ersättning för handledare. Regeringen föreslår att bidraget till handledare inom lärlingsutbildningen i komvux, lärlingsvux, höjs i syfte att få fler arbetsplatser att ta emot lärlingar. Förslaget innebär att bidraget höjs från 3 500 kronor till 7 000 kronor per år.
Källa: Regeringen.se
Utredningen ”Flera vägar in i arbetslivet” överlämnades till regeringen i november och föreslår bland annat att gymnasieskolan ska kompletteras med nya yrkesprogram för att skapa fler vägar till utbildning och arbete. Programmen ska i första hand vända sig till elever som inte är behöriga till de nuvarande yrkesprogrammen. Utredningen föreslår också att innehållet i de nya yrkesprogrammen ska vara mindre omfattande och motsvara ungefär två års heltidsstudier på dagens yrkesprogram. Utbildningarna ska dock genomföras på tre år för att ge eleverna mer tid för lärande.
TMF:s remissvar - tillsammans med Industrirådet
Växla yrke som vuxen, en utredning som presenterades förra året och som föreslår en reformerad vuxenutbildning och en ny yrkesskola för vuxna. Yrkesskolan ska ha sin utgångspunkt i yrkeshögskolemodellen, vilket bland annat innebär att det arbetsliv som är i behov av specifik yrkeskompetens ska kunna påverka vilka utbildningar som kommer till stånd. Arbetslivet ska ha stort inflytande vad gäller utbildningsutbud och innehåll.
Källa: Regeringen.se
