TMF om räntebeskedet: “Återhämtningen riskerar att dra ut på tiden”
Trots tecken på att återhämtningen i ekonomin går långsamt, väljer Riksbanken att avvakta och lämnar styrräntan oförändrad på 1,75 procent. ”Det mesta talar för att Riksbanken vill invänta effekterna av tidigare räntesänkningar och se hur regeringens budget slår igenom i ekonomin. Samtidigt ser vi en viss försiktig optimism hos husbyggarna, där många pekar ut 2026 som året då vi kan börja ta oss ur lågkonjunkturen”, säger TMF:s näringspolitiska expert Simon Imner.
För ett år sedan sänkte Riksbanken styrräntan i december. I år blir det alltså ingen upprepning. Parallellt har flera storbanker den senaste tiden höjt sina bundna boräntor. Det är oklart om detta speglar en förändrad syn på konjunkturen eller snarare bankernas egna risk- och marginalbedömningar i ett fortsatt osäkert läge.
Konjunkturinstitutets barometerindikator steg för femte månaden i rad och visar nu ett normalt stämningsläge i ekonomin. Byggverksamheten bidrog till uppgången, främst genom starkare anställningsplaner och en mer positiv syn på byggandet de kommande månaderna. , drivet av en mer pessimistisk syn på den egna ekonomin på tolv månaders sikt. Synen på renovering är fortsatt mycket negativ, medan bostadsköpsplanerna förbättras något – dock från mycket låga nivåer.
– Många verkar vänta in nästa år. En tydligare förbättring i ekonomin skulle kunna bidra till ökad optimism kring större utgifter som bostadsköp och renoveringar, säger Simon Imner och fortsätter:
– Regeringens budget innehåller flera reformer som väntas stärka hushållens ekonomi under 2026, som förstärkt jobbskatteavdrag, sänkt skatt på arbete och lättnader i kreditrestriktionerna vid bostadsköp. Samtidigt ser vi att hushållen just nu planerar för större inköp i betydligt mindre utsträckning än normalt. Det gör att återhämtningen riskerar att dra ut på tiden, och därför hade en mer omedelbar åtgärd – som en räntesänkning – kunnat ge ett tidigare stöd till efterfrågan.
Inflationen fortsätter samtidigt att falla tydligt. Inflationstakten enligt KPI uppgick till 0,3 procent i november, ned från 0,9 procent månaden innan. KPIF, Riksbankens viktigaste målvariabel, sjönk från 3,1 till 2,3 procent under samma period. Inflationsstatistiken pekar därmed på en tydlig avmattning i prisökningarna i ekonomin.
Sammantaget befinner sig svensk ekonomi i ett känsligt mellanläge. Inflationen är på väg ned och delar av byggsektorn visar tecken på stabilisering, men hushållens försiktighet består. För att återhämtningen ska ta fart krävs åtgärder som stärker tillväxten och ger förutsättningar för ökad efterfrågan i närtid.
Nyckeltal
| Oktober 2025 | November 2025 | December 2025 | |
| Styrränta | - | 1,75 | 1,75 |
| Inflation, KPIF | 3,1 | 2,3 | * |
| Inflation, KPI | 0,9 | 0,3 | * |
| Konfidens Hushåll | 96,8 | 96,1 | * |
| Konfidens Husbyggare | 99,7 | 101,5 | * |
* = ännu ej publicerat för respektive månad
TMF:s Bygg- och bostadslägesrapport baseras på siffrorna som redovisas ovan och är tänkt att vara en kommentar på det ekonomiska läget med ett särskilt branschperspektiv och bostadsbyggarfokus. Nyckeltalen som valts ut är särskilt relevanta i och med dess stora inverkan på bostadsmarknaden ur ett hushållsperspektiv såväl som ett företagsperspektiv. Konsumentprisindex, KPI, beräknas av SCB och visar hur konsumentpriserna i genomsnitt utvecklar sig för den privata inhemska konsumtionen. KPI är det index som åsyftas när man pratar om inflationen. Konsumentprisindex med fast ränta, KPIF, är ett mått på inflationen som exkluderar effekten av förändrade räntesatser. KPIF är en målvariabel Riksbanken använder när de beslutar om styrräntans nivå. Konjunkturinstitutets konfidensindikatorer sammanfattar hushållens syn på sin egen ekonomi respektive svensk ekonomi, samt situationen och förväntningarna i en viss bransch eller sektor.
