"Slag på slag gör att vändningen uteblir”
Den ena globala och ekonomiska chocken efter den andra skapar instabilitet – och en utdragen lågkonjunktur. Vilken roll har industrin för att få i gång hjulen och vilken politik tycker ekonomerna behövs? Trä- och Möbelföretagen, TMF, reder ut branschläget i en stökig omvärld.
Med drygt ett år till valet biter sig lågkonjunkturen envist fast. De senaste åren har globala chocker, såsom krig och utspel om handelstullar, skapat ett osäkert världsläge som satt sin prägel på vardagen – och trots att räntorna nu backat och inflationen stabiliserats lever oron kvar.
– Det har varit slag på slag och att konjunkturen inte vänder måste man tillskriva oroligheterna i omvärlden. Investeringarna har blivit låga generellt och i ett läge där bygginflationen varit mycket högre än i övrigt - samtidigt som priserna sjunker på andrahandsmarknaden – blir förutsättningarna dåliga för nybyggnation, konstaterar Robert Boije, chefsekonom på SBAB.
Han beskriver en utbredd oro som spridit sig mellan företagen och allmänheten.
– Det syns inte minst på sparandet som har varit jättehögt och som brukar sammanfalla med en låg konsumtion, menar Robert Boije.
För 2026 spår han ändå att BNP kommer växa med 2,5 procent, vilket kan jämföras med en tillväxttakt mellan cirka 2 och 4 procent under ett normalår i en högkonjunktur.
– Det ser inte ut att bli mindre oroligt i omvärlden, men när den värsta chocken över tullarna lägger sig kanske den konjunkturuppgång som inte kom i år sker 2026 i stället. Det kommer inte bli en kickstart av ekonomin, men med hjälp av Riksbankens räntesänkningar och de politiska reformer som fanns i regeringens budget, hoppas vi nå en viss effekt.
Det ser inte ut att bli mindre oroligt i omvärlden, men när den värsta chocken över tullarna lägger sig kanske den konjunkturuppgång som inte kom i år sker 2026 i stället.
Robert Boije, chefsekonom på SBAB
Robert Boije tror också att byggtakten långsamt kommer att komma i gång, men att vi måste börja vänja oss vid mycket lägre volymer än för några år sedan. Även kostnadsökningar och den lägre befolkningstillväxten är faktorer som påverkar behovet av nya bostäder framöver.
– Det är ett problem för tillväxten eftersom bostadsbyggandet är en viktig pusselbit där. Att det byggs och satsas på infrastruktur, samhällsfastigheter och bra bostäder är ett smörjmedel för en fungerande ekonomi.
Handelstullar – en faktor som påverkar mycket
Nivån på USA:s handelstullar – och inte minst behovet av stabilisering – är ytterligare en fråga som påverkar utsikterna för att få i gång ekonomin igen. Just nu förhandlar EU med USA om att få ner dem, samtidigt som man försöker skapa parallella handelsavtal.
– Nu finns ett avtal med tullar på 15 procent, men avtalet är villkorat och jag är inte så säker på att det är stabilt. Det kan förändras snabbt och av överraskande skäl. Inga avtal som Trump-administrationen har slutit lämnar någonsin förhandlingsbordet, de justeras hela tiden beroende på vad som händer och det är något vi måste vänja oss vid till han lämnar Vita huset, säger Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar.
Inga avtal som Trump-administrationen har slutit lämnar någonsin förhandlingsbordet, de justeras hela tiden beroende på vad som händer och det är något vi måste vänja oss vid tills han lämnar Vita huset.
Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar
Detta innebär att återhämtningen som prognosmakarna gjort flyttas fram hela tiden och att återväxten har fått justeras ner.
Men förutsättningarna finns där.
– Det alla går och väntar på är att hushållens konsumtion ska öka – den uppgår till ungefär halva BNP i Sverige, säger Alexandra Stråberg.
Oavsett vad som händer under 2026 kommer arbetslösheten troligen vara fortsatt hög. Det tar helt enkelt ett tag för arbetsmarknaden att återhämta sig. För industrin och exportföretagen gäller det enligt Alexandra Stråberg också att hitta alternativa produktions- och leverantörskedjor för att komma runt tullproblematiken.
– Den exporterande industrin är viktig för svensk ekonomi och tullarna är fokuserade på just varuhandeln, även om det ur mitt perspektiv är hela ekonomin, inklusive tjänsteföretagen, som bidrar till en god samhällsekonomisk utveckling, säger hon.
Inte nödvändigt med politik som främjar inhemsk produktion
Fredrik Kopsch, chefsekonom på marknadsliberala tankesmedjan Timbro, är av en annan uppfattning gällande den svenska industrins betydelse.
– Jag tycker inte att det behövs en politik för att produktionen ska stanna kvar, varken genom subventioner till företag eller genom att hindra konkurrensen med tullar. Båda är sätt att uppehålla ineffektiva företag, som i slutändan kommer göra att konsumenterna får betala ett högre pris, säger han.
Elinor Odeberg är inne på samma spår. Hon är chefsekonom på obundna tankesmedjan Arena idé som finansieras av fackföreningsrörelsen.
– I andra länder har man snarare velat behålla vissa typer av företag - även när de slutat vara konkurrenskraftiga. I Sverige har vi i stället satsat på omställning, vilket jag tycker är nyckeln till den rika och konkurrenskraftiga industrination som vi nu är.
I andra länder har man snarare velat behålla vissa typer av företag - även när de slutat vara konkurrenskraftiga. I Sverige har vi i stället satsat på omställning, vilket jag tycker är nyckeln till den rika och konkurrenskraftiga industrination som vi nu är.
Ellinor Odeberg, chefsekonom på tankesmedjan Arena idé
Några ”strösselsubventioner” och stimulanser vill Ellinor Odeberg därför inte se för att svensk industri ska fortsätta kunna skapa jobb och tillväxt
– För att stärka efterfrågan och främja investeringsviljan behöver vi ta helhetsgrepp och göra satsningar på infrastruktur och välfärd. Jag tror också att elproduktionen och elpriserna är en viktig faktor. De behöver vara låga och stabila och där behöver staten ta ett ansvar.
Hon nämner också fungerande godstrafik och en järnväg utan flaskhalsar och bristande underhåll. Och behovet av att vårda den hantverkskompetens som finns i Sverige genom lärlingssystem och praktiska utbildningar.
– Sedan tror jag det är viktigt att satsa på bostadsbyggande i Sverige. Vi har brist på bostäder, vi har fler människor som vill bo i småhus än antalet som finns, säger Elinor Odeberg.
Vill se över hela bostadsmarknaden
För att få fart på bostadsbyggandet tycker Fredrik Kopsch framför allt att olika typer av regleringar behöver revideras.
– Det finns många olika typer av byggregler som krånglar till det för att bygga småhus och flerfamiljshus. Sedan finns det alldeles för många kommunala särlösningar som måste uppfyllas, såsom det kommunala planmonopolet. Ofta är det ganska långt från städer man får bygga, men där finns ingen efterfrågan, säger Fredrik Kopsch.
Det finns många olika typer av byggregler som krånglar till det för att bygga småhus och flerfamiljshus. Sedan finns det alldeles för många kommunala särlösningar som måste uppfyllas, såsom det kommunala planmonopolet.
Fredrik Kopsch, chefsekonom på tankesmedjan Timbro
Han skulle gärna se att hela bostadsmarknaden ses över.
– Det är ett jättestort problem om människor inte kan flytta till jobben. Bostadsmarknaden är en nyckel till att kunna rekrytera den kompetens som behövs.
