TMF inför höstbudgeten: ”Krävs riktade insatser för att lösa byggkrisen”
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) presenterade i dag regeringens ekonomiska ramar inför höstbudgeten – det så kallade reformutrymmet – och som många hoppats på blev det en expansiv budget med utrymme på 80 miljarder kronor. Vilka ekonomiska reformer detta leder till kommer stå klart kommande veckor.
Regeringen flaggar för satsningar för att få fart på ekonomin, vilket väcker förväntningar om insatser för att få fart på den stagnerade byggsektorn. – Penningpolitiken har tappat verkningskraft. Nu behövs riktade insatser för att lösa byggkrisen och jobba ikapp bostadsunderskottet, säger TMF:s vd Erik Haara.
Den faktiska budgeten presenteras först den 22 september, men under torsdagen presenterades de förutsättningar som legat till grund för Tidöpartiernas förhandlingar. Med bara ett år kvar på mandatperioden har regeringen indikerat att det finns utrymme för satsningar i takt med att svensk ekonomi ser ut att förbättras – även om landet befinner sig i en lågkonjunktur. Höstens budget kommer ha ett reformutrymme på 80 miljarder kronor.
Detta har bland annat märkts av genom en tvärnit i byggsektorn, om detta ska stävjas krävs riktade insatser och satsningar, menar TMF:s vd Erik Haara.
– Det senaste året har regeringen förlitat sig på Riksbanken och en lång rad räntesänkningar för att få igång konsumtionen, men nu ser vi att penningpolitikens kraft har en avtagande effekt. Vårens satsning på höjt rotavdrag har inneburit att fler renoverar sina hem, men en stor utmaning är att få igång nyproduktionen med allt vad det innebär för jobb och tillväxt. Till höstens budget vill vi se satsningar som kickstartar byggsektorn och främjar nybyggen. Saker som slopad stämpelskatt vid köp av nyproduktion och sänkta arbetsgivaravgifter, är viktiga och nödvändiga åtgärder, säger Erik Haara.
Den 22 september presenteras budgeten – då står det klart hur regeringen väljer att förvalta reformutrymmet.
I den finanspolitiska budgeten brukar det ofta presenteras ett antal så kallade reformer, det vill säga finanspolitiska satsningar på olika utgifter eller skattesänkningar. Hur stora satsningarna kan vara i förhållande till Sveriges finanspolitiska ramverk beror på vad som kallas reformutrymmet. Att ett utrymme för nya satsningar uppstår varje år beror på att inkomsterna oftast växer i takt med ekonomin, eftersom skatterna gör det, medan utgifterna inte automatiskt gör det på samma sätt.
Källa: ekonomifakta.se
