Nya byggregler öppnar för innovation – men vem visar vägen?

Exempel på detta finns redan i form av branschregler för hur man ska bygga och utforma våtrum, elinstallationer, brandskydd och tillgänglighet. Enligt Anders Rosenkilde gäller det för branschen att fortsätta i den riktningen, men när beskedet kom var det ändå flera aktörer som kände oro.

– Det dök upp frågor om vem som bestämmer vad och hur det ska fungera. Det fanns farhågor om att det skulle bli kaos. Samtidigt ser vi på TMF möjligheter för våra medlemsföretag med den här förändringen. Branschen har redan tagit fram standarder, branschregler och rekommendationer; nu behöver vi bara ta fram ännu fler.

Anders Rosenkildes kollega – Olof Mundt-Petersen, chef för TMF:s tekniska utveckling – är just nu fullt sysselsatt med att koordinera och utveckla arbetet med diverse branschstandarder för TMF:s produktgrupper (se mer i faktarutan).

Flera års arbete

Om utvecklingen sker i den riktning som Boverket annonserat så tror Olof Mundt-Petersen att arbetet med verifiering samt framtagandet av nya och justeringar av befintliga branschstandarder kommer pågå under flera års tid.  

– Det blir såväl omfattande som utmanande, erkänner han.

Samtidigt ger det flera fördelar.

– Genom att ligga i framkant och utforma branschstandarder så initierat det går, kan vi forma dem på ett sätt som gynnar våra medlemsföretag och förbereder företagen i största möjliga mån, säger Olof Mundt-Petersen.

Vanligtvis ger inte myndigheter en detaljerad reglering till de lagar som de tar fram. Och nu vill även Boverket skjuta ifrån sig ansvaret att skriva allmänna råd – som av vissa personer i många fall också anses blivit allt för styrande.  

– Syftet har alltid varit att man ska kunna komma fram till bra lösningar själv och att Boverkets allmänna råd bara ska vara just råd, men det blev aldrig riktigt så. Regleringen i de allmänna råden har ibland hämmat utvecklingen då många kommuners byggnadsinspektörer har velat att alla ska dem. De har i flera fall också skapat överlappande föreskrifter från andra myndigheter, säger Anders Rosenkilde.

Svensk byggtjänst – möjlig lösning för splittrad byggsektor

Det har även varit svårt för en såväl stor som splittrad byggsektor att formera sig och det har gjort att det gått trögt att hitta en gemensam väg framåt. Nu ser dock en lösning ut att vara på gång i och med Svensk byggtjänst – ett digitalt nav som ägs av ett 30-tal branschorganisationer. Där samlas alla föreskrifter, byggregler och standarder för att få en bättre överblick på vilka luckor som finns för att sedermera också kunna komplettera dessa.

Michael Strömgren, som är verksamhetsledare på Samhällsbyggandets regelforum, en bred sammanslutning av 14 stora organisationer från byggsektorn, stöttar initiativet.

– Vi bildades för att stärka vår gemensamma röst i frågor som gäller regler och standarder. Samhällsbyggnad är den största sektorn som fragmenteras av många delbranscher. Vår uppgift är att driva principiellt viktiga frågor om innovation, hållbarhet och förutsägbarhet, säger han.

Höstens huvudfokus blir att titta på hur det nya systemet ska följas upp och se hur det fungerar i praktiken.

– Vi kommer ha en tät dialog med Boverket, som dessutom har fått extra medel för att titta på byggfel och skador. Mycket av kritiken som lyfts mot de nya reglerna har även funnits tidigare. Att exempelvis oseriösa aktörer utnyttjar systemet kan vara ett problem oavsett om man ändrar byggreglerna eller inte, säger Michael Strömgren.

I stället anser han att de nya byggreglerna sammanfaller mycket bra med den gröna omställning som nu måste ske i sektorn och som kommer kräva en hög innovationstakt.

– Nu ska vi på kort tid ställa om och bygga mer hållbart och klimatsmart. Energiprestandadirektivet ska införlivas och vi ska jobba resurseffektivt med återbruk och även vända blicken mot det befintliga beståndet och inte bara bygga nytt. Det kräver ett regelverk som är mindre fyrkantigt, så att vi kan fokusera på rätt saker och inte fastna på detaljer i byggreglerna, säger Michael Strömgren.

Byggföretagen: Medhåll med viss tvekan

Med på tåget är även Byggföretagen även om fundersamheter finns inför förändringen.

– Vi är i grunden positiva till övergången från detaljstyrning till funktionskrav. Det skapar förutsättningar för ökad innovation och möjliggör mer funktionsanpassade byggnader och bostäder för våra medlemmars kunder. Samtidigt ser vi vissa utmaningar kopplade till övergångsfasen, säger Lars Redtzer, branschutvecklingschef på Byggföretagen.

Främsta kritiken är att det borde ha avsatts tid före ikraftträdandet för att få i gång nödvändiga strukturer och rutiner. Byggföretagen anser också att det hade varit värdefullt att i förväg kunna testa det nya systemet genom några pilotstudier.

– Det krävs en systematisk och gemensam metod för att verifiera kraven, särskilt på kommunal nivå där godkännandet i slutändan sker. Många kommuner uttrycker osäkerhet kring hur en enhetlig och rättssäker tillämpning ska säkerställas för byggherrar och våra medlemsföretag, säger Lars Redtzer.

Viktigt med fortsatt samarbete

För att samtliga aktörer ska få rätt förutsättningar att verka inom det nya regelverket understryker Lars Redtzer även vikten av fortsatt samarbete med Boverket gällande uppföljning och justeringar.

– Vi har en god dialog med dem, men det är avgörande att denna inte upphör i och med att regelverket är levererat. Boverket är vår huvudsakliga samarbetspart och vi har endast ett år på oss under övergångsperioden. Därför uppmanar vi alla berörda parter att vara uppmärksamma och redo att bidra till ett konstruktivt samarbete, säger han.  

Även på Samhällsbyggandets regelforum ser man de här farorna och manar till ett samarbete där alla engagerar sig och bidrar till utvecklingen.

– Nu är det ett uppstartskede, systemet är inte komplett och kommer kanske aldrig bli det. Troligen kommer det i stället vara i ständig utveckling och det kräver såklart lite insatser. Men nu har vi samtidigt chansen att sätta standarderna själva utifrån de ramar som vi har fått och där behöver vi förstås ett brett engagemang i sektorn så att vi tillsammans skapar något bra, säger Michael Strömgren.

”Engagera dig i din egen branschorganisation”

Att kunna vara med och påverka regelverket kan också ses som en USP i den här förändringen påminner Anders Rosenkilde. Och möjligheterna att göra sin röst hörd är många, också för de små företagen – även om de kan ha svårare att hitta tiden för att engagera sig.

– Vill man ha förändring är det bra att nu engagera sig via sin egen branschorganisation. Det finns mängder av arbetsgrupper och kommittéer där företag kan sitta med. Och tänk på att det inte längre går att sitta och tänka att ”det får någon annan göra”.

Samtidigt skickar Olof Mundt-Petersen även med en enkel rekommendation till de företag som är i det här inledande skedet och känner oro över att vägledningen i de allmänna råden nu är borta.

– Fortsätt bygg som ni alltid gjort. Titta sedan successivt efter nya rekommendationer och standarder så kommer det att lösa sig allt eftersom. Eftersom arbetet släpar, och det kommer dröja några år innan vi kan anse oss vara i mål, kommer det inte bli någon dramatisk förändring med kort varsel i praktiken.

Fortsätt bygg som ni alltid gjort. Titta sedan successivt efter nya rekommendationer och standarder så kommer det att lösa sig allt eftersom. 

Olof-Mundt Petersen