”Käftsmäll från FN:s klimatpanel lindras bäst med innovativ trälogik”

”På 36 sidor sammanfattas de sex rapporter som publicerats 2018-2022 av IPCC. Slutsatsen är att klimatförändringarna redan är här, och att både människor och natur hotas. Men hur stora effekterna blir beror väldigt mycket på hur snabbt utsläppen kan minska.Och det är verkligen ingen upplyftande läsning. FN:s klimatpanel har gått från att för 20 år sedan säga att människan ”troligt” påverkar klimatet till att det är ”mycket troligt” till ”extremt troligt” för att nu slutligen mena att det är ”otvetydigt”. Rent teoretiskt skulle fortfarande det så kallade 1,5-gradersmålet kunna hållas, men det skulle kräva att världens utsläpp halveras fram till 2030 för att sedan komma till netto noll redan år 2040. Det tror ingen överhuvudtaget är möjligt.

Forskarna talar om att vi har en kvarvarande koldioxidbudget. Med detta menas den mängd koldioxid som kan släppas ut i atmosfären innan vi uppnår en viss uppvärmning. Hittills har mänskligheten släppt ut hissnande 2 500 miljarder ton CO₂ och för att klarar 2-gradersmålet kan man släppa ut ytterligare 1 200 miljarder ton. Med dagen takt är budgeten slut inom 30 år. Men detta innebär inte att vi har gott om tid och kan vänta 30 år på att agera utan utsläppskurvan måste ner både snabbt och brant. Även om uppvärmningen skulle begränsas till 2 grader så kommer det leda till förlust av ekosystem, artutrotning, döda korallrev, havsnivåhöjning, extremt väder med exceptionell hetta, torka men även tunga regn och översvämningar.

Så hur kan utvecklingen vändas? IPCC talar om att det krävs utfasning av fossila bränslen, elektrifiering och introduktion av förnyelsebar energi i kombination med energieffektivisering. Metanutsläppen måste minska, kolinlagring i jordbruk öka och storskalig infångning av koldioxid måste ske – både teknisk och naturlig. Och – här kommer det mest intressanta för TMF:s räkning - investeringarna i grön utveckling måste öka. Fortfarande är investeringarna i fossil energi betydligt större än investeringar i förnyelsebart och utsläppsbegränsningar. Och det här jag ser visst hopp inför framtiden.

Professor Maarten Hajer vid Utrecht University som studerar framtida stadsutveckling säger sig ha räknat ut att 40 procent av den urbana infrastruktur som kommer att behövas 2050 ännu inte har byggts sett till den ökande befolkningen.  Vi ska alltså nästintill fördubbla världens fastighetsbestånd under de kommande 30 åren. Givet det sätt som man för närvarande bygger med stål och betong så kommer den planerade framtida urbaniseringen ta hela kvarvarande koldioxidbudget i anspråk. Och då finns inget kvar till mat, transporter, kläder eller någon annan konsumtion som vi idag tar för given. Det säger sig självt att det inte är en hållbar utveckling.

Lite grovt kan man säga att ett ton cement orsakar utsläpp av cirka 500 kg CO₂ och ett ton konstruktionsstål orsakar uppemot två ton CO₂. När det industriella byggandet använder trä som råvara bör man ha i åtanke att ett ton trä binder två ton CO₂. Och det kolet är bundet under lång tid, helst så länge att det hinner växa upp nya träd varvid bygget av just de husen i praktiken blir helt klimatneutralt. Många olika typer av material kommer att behövas när vi bygger framtidens samhällen och städer. Och även här finns det hopp. Cementa på Gotland planer att bli världens första klimatneutrala producent av cement med hjälp av ny teknik. Om inte den nära förestående tillståndsprocessen sätter käppar i hjulet för den svenska produktion och vi tvingas importera cement från mindre nogräknade producenter i andra delar av världen. Vi ser även fram med spänning mot det vätgasreducerade och fossilfria svenska stålet som just utvecklas i norra Sverige.

På tal om träråvara och skogsbruk så har tekniska högskolan ETH i Zürich undersökt de positiva effekterna på klimatet som ökad beskogning skulle kunna ha. Genom att studera bland annat satellitdata, har de kommit fram till att det totala skogsbeståndet utgör cirka 2,8 miljarder hektar. Samtidigt uppskattar studien att planeten skulle kunna härbärgera totalt 4,4 miljarder hektar skog, det vill säga en potential på ytterligare 1,6 miljarder hektar. Av dessa skulle omkring 0,9 miljarder hektar vara lämpliga för att faktiskt återplantera, med hänsyn tagen till människans behov av ytterligare mark för exempelvis byggnation eller livsmedelsproduktion. 0,9 miljarder hektar nyplanterad skog har potential att binda uppemot 1 100 miljarder ton CO₂ vilket alltså skulle kunna kompensera för en betydande andel av de växthusgaser som släppts ut i atmosfären.

Sverige är en del av den europeiska unionen. Ibland verkar många glömma bort att vi är integrerade och samarbetar med 26 andra länder. Inom ramen för detta samarbete har vi gemensamt formulerat the Green Deal som är EU:s tillväxtstrategi för en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi. Utsläppen av växthusgaser ska ner till noll 2050 och den ekonomiska tillväxten ska vara frikopplad från resursförbrukning, det man brukar kalla för decoupling. Just tillväxt är en viktig del av den hållbara utvecklingen som inte bara EU lyfter utan återfinns även i Agenda 2030:s mål nr 8. Här nämns explicit att det är eftersträvansvärt att upprätthålla ekonomisk tillväxt per capita i enlighet med nationella förhållanden och att främja utvecklingsinriktad politik som stöder arbetstillfällen, företagande, kreativitet och innovation.

Just den tekniska innovationen är en grundbult för att kunna tackla utmaningar med klimatet. Det krävs förstärkning av kompetensförsörjning på alla nivåer – grundskola, gymnasieskola, yrkesutbildning och högskola. Det måste också löna sig att satsa på nya idéer där entreprenörskap ska belönas och inte straffas med höga skatter och regelkrångel. Sverige har många framgångsrika företag med duktiga och välutbildade medarbetare. Inte minst den svenska trä- och möbelindustrin ligger i framkant i internationell jämförelse när det gäller unika tekniska lösningar oavsett om vi tittar på energieffektiva lösningar inom byggandet, cirkulära ansatser inom möbel och inredning eller resurseffektiv träbearbetning.

Våra företag har ju förmånen att arbeta med en förnyelsebar råvara som dessutom binder stora mängder CO₂. Det växer faktiskt upp två femvåningshus per minut i den svenska skogen – det illustrerar lite den potential som trä faktiskt har som råvara. Men hållbarhet handlar i stort och smått om att göra rätt från början. Man brukar säga att 80 procent av en produkts miljöpåverkan avgörs under designfasen. Så utöver att välja rätt material när man konstruerar en produkt – oavsett om det är ett hus, ett kök, en möbel, ett golv, ett fönster, en dörr, ett byggelement – så måste man ta höjd för att produkter ska vara förberedd för en cirkulär logik och att vara resurseffektiva. Kan vi kombinera vår fantastiska råvara med smart design präglad av cirkulär logik och möta kundernas önskemål så kommer våra företag att vara en del av framtidens lösning på klimatkrisen. Den så kallade trälogiken inger hopp.”