Ecodesign för hållbara produkter (ESPR)

ESPR - Ecodesign for Sustainable Products - liggande puff
Foto: TMF

Så påverkar EU:s nya ekodesignförordning möbel- och inredningsbranschen.

Vad är ESPR?

Ecodesign for Sustainable Products Regulation (ESPR), EU-förordning 2024/1781, är EU:s ramverk för att ställa krav på hållbar produktdesign och produktinformation. Syftet är att göra produkter mer cirkulära, resurssnåla och transparenta genom hela livscykeln – från materialval till återanvändning och återvinning.

Två bärande delar i förordningen:

  • Ekodesignkrav – reglerar hur produkter ska utformas för hållbarhet och cirkularitet.
  • Digitalt produktpass (DPP) – ett digitalt informationspaket som följer varje produkt.

Omfattning: Nästan alla fysiska produkter som släpps ut på EU-marknaden omfattas. Undantag finns bland annat för livsmedel, foder, levande växter och djur, samt läkemedel och veterinärmedicinska produkter. Särskilda bestämmelser gäller också där annan sektorslagstiftning redan styr produktaspekterna.

Vad betyder det för möbler?

Kommissionens arbetsplan 2025–2030 prioriterar möbler i den första vågen av genomförande. Även madrasser omfattas enligt arbetsplanen.

Det innebär att produktspecifika krav för möbler utvecklas först. Själva kraven tas fram i delegerade akter för respektive produktgrupp, efter förstudier och konsekvensanalyser inom ramen för Ecodesignforumet (Kommissionens referens- och expertgrupp).

VIKTIGT!

Själva detaljerna – det vill säga vad som exakt ska gälla för möbler och för produktpasset – beslutas i de kommande delegerade akterna. Det är där de produktspecifika kraven med parametrar, testmetoder, åtkomsträttigheter och datanivå (modell, batch eller artikel) fastställs.

Ekodesignkrav – inriktning

ESPR anger vilka produktaspekter som kan regleras. För möbler kan – beroende på vad som beslutas i den delegerade akten – följande bli aktuellt:

  • Beständighet & tillförlitlighet
  • Återanvändbarhet, uppgraderbarhet & reparerbarhet
  • Möjlighet till underhåll & rekonditionering
  • Ämnen som inger betänkligheter ("Substances of Concern")
  • Resurs-, energi- och vatteneffektivitet
  • Innehåll av återvunnet material
  • Möjlighet till återtillverkning
  • Materialåtervinningsbarhet & möjlighet till materialåtervinning
  • Klimat- och miljöavtryck (t.ex. koldioxidavtryck)
  • Förväntad avfallsgenerering

Dessutom lyfter bilaga I till förordningen fram bl.a. användning eller innehåll av förnyelsebara material som möjlig parameter.

Kraven kan vara kvantitativa (t.ex. miniminivåer) eller icke‑kvantitativa (t.ex. designförbud som hindrar demontering).

 

Digitalt produktpass (DPP) – vad vet vi nu?

Syfte: DPP ska ge spårbar och maskinläsbar information till aktörer i hela värdekedjan – från kunder och reparatörer till återtillverkare, materialåtervinnare och myndigheter – för att underlätta hållbar användning, service och omhändertagande.

 

Tekniska ramar i förordningen:

  • Databärare som är unik och beständig (t.ex. QR-kod) kopplad till en unik produktbeteckning.
  • Uppgifter ska bygga på öppna standarder, vara interoperabla, maskinläsbara, strukturerade, sökbara och kunna överföras via öppna nätverk utan leverantörsinlåsning.
  • Åtkomsträttigheter styr vem som får se respektive uppdatera vilka uppgifter.
  • DPP ska finnas kvar minst under produktens förväntade livslängd och vara åtkomligt även vid t.ex. konkurs.

 

Det som avgörs i kommande delegerade akt för möbler:

  • Placering av databärare (på produkt, förpackning eller i dokumentation).
  • Om DPP-uppgifterna ska hänföras till modell-, batch- eller artikelnivå.
  • Vilka aktörer som ska ha åtkomst till vilka uppgifter samt vem som får lägga in/uppdatera data.
  • Exakt informationsinnehåll (se exempel nedan) och format/layout.

 

Exempel på informationskrav som kan bli aktuella i DPP/produktinfo:

  • Reparerbarhets- och beständighetspoäng
  • Klimat- och miljöavtryck
  • Instruktioner för installation, användning, underhåll och reparation
  • Vägledning för återanvändning och återvinning samt lista över behandlingsanläggningar för uttjänta produkter
  • Information om ingående kemikalier, särskilt ämnen som inger betänkligheter så kallade Substances of Concern (SoC).

 

Tidslinje i korthet (preliminär)

  • 2024: ESPR publiceras i Official Journal
  • 2025 februari: Ecodesignforumet inrättas och håller sitt första möte (TMF deltar via EFIC)
  • 2026: Förstudier ("Preparatory Studies") för möbler, 12–18 månader
  • 2027: Konsekvensbedömning (Impact Assessment), 12 månader
  • 2028: Framtagande och antagande av delegerade akter för möbler, ca 12 månader
  • 2028: Antagande av delegerad akt för möbler
  • 2028–2030: Implementering av delegerade akter, 18–24 månader
  • 2030: Bindande lagstiftning för möbler – ekodesignkrav och digitalt produktpass börjar gälla

Observera att tidsplanen kan justeras under arbetets gång.

 

TMF:s arbete och branschpåverkan

TMF är aktivt engagerat i EU‑processen genom vår europeiska branschorganisation EFIC (European Furniture Industries Confederation). EFIC har tilldelats tre platser i Ecodesignforumet, den expert- och referensgrupp som bistår EU‑kommissionen i arbetet med de delegerade akterna.

På dessa tre platser representeras europeisk möbelindustri av EFIC:s generalsekreterare Gabriella Kemendi, TMF:s hållbarhetschef Robin Ljungar samt Omar Degoli, hållbarhetschef på FederlegnoArredo (Italien).

Genom denna närvaro kan vi direkt påverka de produktspecifika kraven för möbler och säkerställa att de blir relevanta, proportionerliga och genomförbara för svenska möbel- och inredningsföretag.

EFIC:s ESPR‑guide (senaste utgåva september 2025) ger en praktisk överblick för möbelföretag och introduktion till regelverket.

Vill du bidra? Anslut till TMF:s arbetsgrupp för ESPR-samverkan och följ arbetet aktivt. Samverkansgruppen är öppen för TMF:s medlemsföretag. Kontakta TMF:s hållbarhetschef Robin Ljungar.

Frågor och svar om ESPR
pdf 1,2MB
FAQ ESPR - EU-kommissionen
Låst material. Logga in för att få tillgång till materialet.
Guide för EFIC-medlemmar