Kollektivavtal för höjd beredskap

Beredskapsavtalet innehåller bestämmelser som innebär att det avtalet ska gälla i stället för de centrala kollektivavtal på förbundsnivå (dvs Stoppmöbelindustriavtalet, Träindustriavtalet, Tjänstemannaavtalet Stoppmöbelindustri och Tjänstemannaavtalet Träindustri), men om de centrala avtalen på förbundsnivå innehåller regleringar som saknas i beredskapsavtalet ska de centrala avtalen fortsätta att gälla i de delarna. Om de centrala kollektivavtalen innehåller regler som berörs i arbetsrättsliga beredskapslagen ska dock beredskapslagen gälla i stället för kollektivavtalen. 

Beredskapsavtalet mellan Svenskt Näringsliv, PTK och LO

I beredskapsavtalet regleras olika frågor, bland annat utökas arbetsskyldigheten för arbetstagare till att i princip utföra allt arbete som behövs utifrån beredskapssituationen – så länge det inte innebär risk för arbetstagarens liv eller hälsa. 

Vidare regleras att den ordinarie arbetstiden om 60 timmar i veckan enligt beredskapslagen ska förläggas genom överenskommelse mellan parterna. Om parterna inte kan enas så avgör arbetsgivaren och arbetstiden kan då förläggas även till skift-, kvälls- eller helgarbete. Det framgår även att den tillkommande ordinarier arbetstiden ska ersättas med ordinarie lön, och att övertidsersättning först blir aktuell efter att den utökade ordinarie arbetstiden (60 timmar) är fullgjord. 

Vad gäller regler i centrala avtal om permission eller tjänstledighet som inte regleras i lag är parterna överens om att de i många fall inte kan äga rum i beredskapslägen, varför en mera restriktiv tillämpning av dessa regler måste godtas.