Alkohol

Om en medarbetare kommer berusad eller påtagligt bakfull till arbetsplatsen så är det viktigt att agera skyndsamt. Chefer och arbetsledare med personalansvar är ansvariga för att avgöra vem på arbetsplatsen som är tjänstbar eller inte. Det bör finnas en alkoholpolicy på arbetsplatsen där det framgår att det inte är tillåtet att komma berusad eller bakfull till arbetet. Se ”Mall - alkohol och drogpolicy”. En medarbetare som trots det kommer påverkad av alkohol så ska arbetstagaren tas om hand på det sätt som situationen kräver, till exempel skickas hem på ett säkert sätt efter eventuell provtagning. Se ”Mall – rutiner när någon är påverkad på jobbet".

Om det visar sig att personen har en alkoholberoendesjukdom som påverkar arbetsförmågan ska en rehabilitering inledas, se mer om detta nedan. Men om det inte föreligger sjukdom så hanteras händelsen som misskötsamhet. Att komma till arbetet berusad eller bakfull kan leda till en varning. Om beteendet upprepas kan det leda till uppsägning på grund av personliga skäl. Se Uppsägning av personliga skäl.

Rehabilitering vid alkoholberoendesjukdom

Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar innebär att i möjligaste mån se till att en arbetstagare återfår sin arbetsförmåga efter att arbetstagaren drabbats av skada eller sjukdom som satt ned dennes arbetsförmåga. Detta innebär att det är av vikt att det är klargjort att medarbetaren lider av en sjukdom som påverkar arbetsförmågan. Detta kan lämpligast klargöras genom ett läkarintyg.

När arbetsgivaren har konstaterat att arbetsförmågan är nedsatt på grund av en sjukdom behöver arbetsgivaren utreda om arbetstagaren är i behov av arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder för att kunna återgå i arbete så snart som möjligt. Motsatsvis innebär detta att för det fall arbetsförmågan inte är nedsatt, eller det inte föreligger en sjukdomsdiagnos, föreligger inget rehabiliteringsansvar för arbetsgivaren. Detta hindrar dock självfallet inte arbetsgivaren ifrån att i form av arbetsmiljöåtgärder erbjuda en arbetstagare med till exempel ett riskbruk av alkohol stöd.

Arbetsgivaren är ansvarig för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen, inte den medicinska eller den sociala rehabiliteringen. Detta ansvar åligger hälso- och sjukvården och i viss mån kommunerna. Det innebär att arbetsgivaren till exempel inte behöver bekosta behandlingshem för alkoholberoendesjuka arbetstagare.

Den arbetslivsinriktad rehabilitering innebär att vidta stöd- och anpassningsåtgärder som syftar till att arbetstagaren ska återfå arbetsförmågan i anställning hos arbetsgivaren och dennes verksamhet. Det kan till exempel handla om anpassning av arbetsuppgifter eller av arbetstider. En alkoholberoendesjuk medarbetare kanske bör arbeta dagtid under rehabiliteringen för att få mer rutiner i vardagen. Vidare kan det vara lämpligt att arbetstagaren får blåsa i en alkoholmätare inför varje arbetspass. Andra åtgärder som kan vara aktuellt är självfallet förstadagsintyg vid sjukdom, och att medarbetaren personligen via telefon sjukanmäler sig. Det kan också övervägas ifall frånvaro på grund av vård av barn (VAB) ska styrkas med utdrag från Försäkringskassan. Om medarbetaren ofta kör bil i tjänsten, till exempel en resande säljare, bör alkolås installeras i bolagets bil.

Under tiden som en arbetstagare är under rehabilitering har hon eller han ett så kallat förstärkt anställningsskydd. Det innebär att hon eller han inte kan bli uppsagd eller erhålla till exempel varningar på grund av beteenden som är direkt kopplade till sjukdomen. Detta innebär alltså att man inte ska ge en alkoholberoendesjuk medarbetare varningar för att denne kommer berusad till arbetet så länge rehabiliteringen pågår. Om medarbetaren dock grovt bryter mot anställningsavtalet genom att göra något som innebär avskedsgrund spelar dock eventuell alkoholberoendesjukdom ingen roll.

Avsluta rehabiliteringen

En lyckad arbetslivsinriktad rehabilitering avslutas när arbetstagaren har återfått sin arbetsförmåga och återgått i arbete. Men en rehabilitering kan även avslutas på grund av andra skäl.

Är det så att medarbetaren inte medverkar i sin egen rehabilitering kan arbetsgivaren ha rätt att avsluta rehabiliteringen. Den bristande medverkan ska i så fall vara medveten och vidmakthållen. Det innebär att arbetstagaren måste vara medveten om att arbetsgivaren anser att arbetstagaren inte medverkar i rehabiliteringen och att det kan komma att påverka möjligheterna till fortsatt rehabilitering. Att inte medverka kan vara att inte komma på inbokade rehabiliteringsmöten, att inte aktivt försöka få ordning på sin alkoholberoendesjukdom genom att delta i den medicinska behandlingen, eller att inte aktivt delta i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. 

Om detta är fallet måste det klargöras för medarbetaren att arbetsgivarens rehabiliteringsansvar är uppfyllt och att rehabiliteringen därmed avslutas. Medarbetaren har då inte längre ett förstärkt anställningsskydd, och eventuell misskötsamhet därefter kan leda till arbetsrättsliga åtgärder såsom varning eller uppsägning på grund av personliga skäl.

En rehabilitering kan även avslutas utan att arbetstagaren har återfått sin arbetsförmåga om det är så att arbetsförmågan är stadigvarande nedsatt och arbetstagaren inte kan utföra något arbete av betydelse för arbetsgivaren. Även här är det viktigt att avsluta rehabiliteringen innan arbetsgivaren kan gå vidare med arbetsrättsliga åtgärder såsom omplaceringsutredning och eventuell uppsägning.

Använd gärna vår mall för att dokumentera när rehabiliteringen är avslutad.

Återfall

Återfall kan vara en del av sjukdomsbilden, så det är något arbetsgivaren bör vara förberedd på under att rehabiliteringen pågår. Det kan även förhålla sig så att medarbetaren efter avslutad lyckad rehabilitering får ett återfall – ibland flera år senare – och då får som huvudregel en ny rehabilitering inledas.