NYHET, ANALYS - NYHET, PRODUKTION, ENERGI, OPINION & ANALYS

Större oro för framtidens energiförsörjning än vinterns priser

Elpriserna är låga och det ser inte ut att gå mot ytterligare en vinter av energikris. Många av TMF:s medlemsföretag kan därför tillfälligt andas ut. I stället är det stora orosmolnet nu den stora energiförsörjningsfrågan kopplad till klimatomställningen.

18 oktober 2023
NorDan - fabriksmiljö.
NorDan - fabriksmiljö. Foto: Jonas Ljungdahl

Text: Frida Henke

Vattenmagasinen är fulla efter sommarens regnande. Samtliga kärnreaktorer är i drift och det har varit både soligt och blåsigt under hösten. Även utgångsläget på kontinenten är betydligt bättre än förra året gällande tillgången på gas. Sammantaget gör det att elpriserna just nu är väldigt låga och allt tyder på att det kommer att hålla i sig under senhösten och vintern. 

– Svenska kraftnät har också gjort stora ansträngningar genom upphandlingar av mer el och så kallad mothandel så det bådar gott. Det kan hända en hel del saker i vinter om det till exempel blir kallt och vindstilla, men vi spår att det inte ska bli så illa som förra året, säger Miriam Münnich Vass, näringspolitisk expert inom klimat och energi på Teknikföretagen.

Omständigheterna gör också att det nu märks ett annat lugn hos TMF:s medlemsföretag. Enligt en medlemsenkät som skickades ut i september svarade 55 procent att de inte kände sig oroade för konsekvenser gällande energiförsörjningen i vinter.

En av de som svarat är specialsnickeriet L E Svensson snickeri i Saltsjö-Boo. De har en relativt låg energiförbrukning och även då de kände av kostnadsökningen förra året var det inget som blev kritiskt.

– Vi har inte fullt rörliga elavtal eftersom vi tycker att det är skönt att ha en viss förutsägbarhet när det gäller utgifter och kan budgetera utifrån det. Men när elen var billig så torskade vi åt det hållet såklart, säger Peter Forsséll, vd på L E Svensson snickeri.

Företaget fick ändå lite pengar tillbaka när energistödet betalades ut i somras.

– Det var inte avgörande för oss, men det är ändå tacksamt att få tillbaka något. Vi ser också kontinuerligt över var vi kan spara energi, som belysning, styrning av ventilation och uppvärmning –bitar som man med små medel kan påverka direkt. Det är ett löpande arbete och även om det inte är en jättestor kostnadspost för oss så är det något vi vill få ner. Energi kommer inte bli billigare i framtiden, säger han.

Peter Forsséll syftar på den framtida energiförsörjningsfrågan och hur kapaciteten kanske inte kommer att räcka.

 

Peter Forsell, L E Svensson snickeri
Det är inget orimligt scenario att vi någon gång framöver kommer nå taket om elsystemet inte byggs ut.

Det är ett hot som kommer öka markant, men jag tycker att den frågan är tydligt adresserad av Svenskt Näringsliv och TMF.   

För att kunna elektrifiera industrin och klara klimatomställningen är det också enorma investeringar och åtgärder som kommer att krävas. Stora satsningar behöver göras i alla fossilfria kraftslag, gällande modern teknik samt för att få den kompetens som behövs för att kunna bygga ut.

För att kunna elektrifiera industrin och klara klimatomställningen är det också enorma investeringar och åtgärder som kommer att krävas. Stora satsningar behöver göras i alla fossilfria kraftslag, gällande modern teknik samt för att få den kompetens som behövs för att kunna bygga ut.

– Elsystemet behöver kunna leverera ungefär dubbelt så mycket el till 2045 jämfört med i dag, samtidigt kommer vi att få en allt högre andel väderberoende kraft som bara levererar när det blåser eller solen skiner.  Vi kan förlora en viss stabilitet i näten om inte tekniska lösningar och lagringsmöjligheter byggs in i systemet vid utbyggnaden, säger Miriam Münnich Vass.

Med en mer väderberoende elproduktionen har priserna blivit mer volatila än tidigare.

– Vi kan inte längre förvänta oss låga och stabila priser så som vi historiskt varit vana vid. Men det finns andra sätt att säkra sig, som att ha långsiktiga kontrakt som till exempel säkrar priset för en fast volym, säger hon.

När fönster- och dörrtillverkaren NorDan, som är ett av TMF:s lite mer elintensiva företag, får frågan om vinterns energiförsörjning är oroande är svaret även här nekande. Vd Andreas Långström dristar sig till och med till att tycka att det är lite av en ickefråga.

Andreas Långström, NorDan
För ett år sedan var bilden en helt annan. Då var vi besvärade trots att det var god konjunktur.

Andreas Långström påpekar dock att det hade varit mycket kritiskt om prisnivån hade varit liknande i år under nuvarande konjunkturläge.

– Och kanske att vi inte haft något stöd heller. Då hade vi och många med oss fått tänka om och troligen behövt anpassa andra kostnader eftersom det i det här läget inte går att höja priserna ut till kund. Det handlade ju om miljonbelopp redan förra året, säger han.  

Likt Peter Forsséll på L E Svensson snickeri oroar sig även Andreas Långström och NorDan främst över den framtida elförsörjningsproblematiken och har så gjort en tid. Sedan 2017 har företaget av bland annat den anledningen arbetat målmedvetet med att kartlägga sitt klimatavtryck och investera i solcellsparker till sina tre svenska fabriker.

­– Vi tog några tidiga goda beslut då vi såg skiftet med solenergi. Nu producerar vi 10 procent av den el vi förbrukar per fabrik. Främst var det för att sänka klimatavtrycket eftersom en sådan investering i nuläget egentligen är för kostsam för att kunna hämtas hem, men som förra året också innebar en viss besparing, säger han.

Samtidigt jobbar de också med olika effektiviseringar av produktionsprocessen och fastigheter. Men framför allt tycker Andreas Långström att det är viktigt att även industrin tar ett större ansvar för den egna elkonsumtionen.

– Utan el ingen produktion. Företagare måste börja tänka på vad de kan göra i fråga om att själva försörja fabrikerna med el. Åker man ner i Europa har de kommit mycket längre med det här, vi har varit bortskämda med vattenkraften här.

– Det vore bra för Sverige om en del av lösningen för att öka elproduktionen baserades på en industri som investerar i egen produktion av el med en andel statliga investeringsstöd. Det skulle vara en snabbare lösning än att bygga extra kärnkraftverk efter 2030.