”Välkommen förändring – i linje med det arbete vi bedrivit i många år”
I regeringens jobbpaket i höstbudgeten framkom att man i högre grad vill anpassa gymnasieutbildningen för att möta arbetsgivarnas behov av kompetens. En punkt i paketet som står ut är att man vill göra alla gymnasieprogram högskoleförberedande, som kan öka attraktiviteten i yrkesprogrammen. TMF:s kompetensförsörjningsexpert Henrik Smedmark är positiv till regeringens ansats, som går i linje med vad branschen strävat efter i många år och som TMF jobbat med sedan 2012.
Regeringens förslag går ut på att avsätta 33 miljoner under 2022 för anpassningar av yrkesutbildningarna på gymnasiet till de kommande förslagen om planering och dimensionering av gymnasial utbildning som TMF, inom ramen för Industrirådet, jobbat aktivt med de senaste åren.
Utöver att branscherna efterfrågar en högre grad av dimensionering än idag, väljer för få ungdomar att studera ett yrkesprogram på gymnasiet. Många elever ser programmen som en återvändsgränd där det inte går att ändra sig ifall man i framtiden skulle vilja studera vidare. I dag kan elever på yrkesprogrammen lägga till kurser som gör att de blir behöriga att studera vidare på högskola. Nu föreslår regeringen att alla gymnasieprogram ska bli högskoleförberedande. Att i enlighet med regeringens förslag vända på steken – låta högskoleförberedande kurser ingå i programmen per automatik (2800 p) och istället göra det frivilligt för elever att välja bort dessa.
- Genom Teknikcollege och en tät kontakt med utredningen som ligger till grund för detta förslag, har vi arbetat för en förändring i denna riktning under många år. Även om vi inte sett ett skarpt förslag än välkomnar vi en förändring där arbetsmarknadens behov tydligare påverkar utbudet av gymnasial utbildning. Med det här förslaget kommer förhoppningsvis ännu fler att välja yrkesprogram, säger Henrik Smedmark, kompetensförsörjningsexpert på TMF.
En viktig del i regeringens förslag är krav på regional samverkan mellan kommuner och att yrkesutbildningarna på gymnasienivå ska ge ungdomarna kunskaper och kompetens som faktiskt gör att arbetsgivarna vill anställa dem.
– Utbildarna måste ha nära kontakt med branschen för att veta vad man ska lära ut och man måste undvika att utbilda unga inom yrken där det inte finns arbetstillfällen. Även om vi ännu inte sett detaljerna i regeringens förslag kopplat till dimensionering är min uppfattning att detta är ett steg i rätt riktning. säger Henrik Smedmark.
- Ganska kort efter reformerna 2011 såg vi kraftigt vikande intresse för gymnasiets yrkesprogram. Så väl erfarenheter från skolor som infört högskolebehörighet på egen hand och attitydundersökningar bland unga pekar på att detta är en angelägen förändring för att få fler att välja yrkesprogram. Detta är något som vi har kämpat för i många år.
