Arbetsgivarna har satt sina mål inför avtalsrörelsen

Foto: C&D snickeri Avtalsrörelser

De privata arbetsgivarnas mål i avtalsrörelsen 2020 är lönenivåer, flexibilitet och långsiktighet som värnar konkurrenskraften.

Om ett halvår tar arbetsgivarna inom industrin emot yrkanden från de fackliga parterna och ger samtidigt sina motyrkanden till facken. Det blir startskottet för avtalsförhandlingar under 2020 som totalt kommer att beröra 2,8 miljoner anställda i 500 avtal i samtliga samhällssektorer.

– Med en klok lönebildning slår vi vakt om Sveriges konkurrenskraft. Därför eftersträvar de privata arbetsgivarna lönenivåer, flexibilitet och långsiktighet som värnar konkurrenskraften, säger Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke.

– Tack vare Industriavtalet har vi verktyg för att hantera detta framåt. Industriavtalet är grunden i svensk lönebildning. Effekterna av normeringen och Industriavtalets märkessättning är arbetsfred och stabilitet som gynnar svensk ekonomi.

– Det finns ingen alternativ förhandlingsmodell som på ett bättre sätt verkar för en lönebildning som ökar konkurrenskraften. Den ordnade lönebildningen med Industriavtalet har varit en förutsättning för reallöneökningar, säger Jan-Olof Jacke.

De samverkansmål som Svenskt Näringslivs verksamhetsstyrelse idag beslutat är följande:

  • Löneökningstakten ska växlas ned från nuvarande nivå. Produktivitetstillväxten har växlat ned globalt. En lönebildning som utvecklas i takt med produktiviteten ökar konkurrenskraften.
  • Ingångslönerna ska vara på en nivå så att arbetsmarknaden breddas och trösklarna till arbete sänks. Sverige har Europas högsta ingångslöner. Det leder till att jobb utan krav på förkunskaper minskar och skapar högre trösklar in på arbetsmarknaden för exempelvis ungdomar och personer med kort utbildning och bristande erfarenhet. Samtidigt har vi genom den stora migrationen större behov än någonsin av att bredda arbetsmarknaden så att även de med kort utbildning kan få arbete.
  • Möjligheterna för företags- och medarbetarnära lönebildning ska öka. Sverige har den mest sammanpressade lönestrukturen i OECD vilket i kombination med ett högt skattetryck hindrar företagen att använda löner som ett styrmedel för att behålla och motivera medarbetare och utveckla företaget. Fördelningen av löneökningarna inom ramen för siffersatta avtal ska göras av företaget. Inte genom individgarantier, generella lönehöjningar och stupstockar.
  • Svenska företag håller sig väl framme på den globala arenan. Samtidigt är allt fler branscher utsatta för direkt konkurrens, som kräver att företagen snabbt kan anpassa sig efter svängningarna. Behovet av förbättrad anpassningsförmåga är gemensamt för alla medlemmar i Svenskt Näringsliv. Därför vill de privata arbetsgivarna utveckla de centrala avtalen vad gäller möjligheter till varierad arbetstidsförläggning och ökat utrymme för övertid, visstidsanställningar samt inhyrning.