Ekonomisk hållbarhet

Det finns flera faktorer som pekar på att trädgårdsstäder och småhus är det bästa vad gäller ekonomisk hållbarhet, både ur ett utbudsperspektiv men också utifrån den stora efterfrågan

När det gäller möjligheterna att få en långsiktigt god produktivitetsutveckling som kan pressa kostnaderna för nyproduktion är dessa betydligt bättre för den mer industrialiserade och konkurrensutsatta småhusproduktionen än det mer platsbaserade flerbostadshusbyggandet. Även förutsättningarna för ett mer systematiskt arbetsmiljöarbete och att upprätthålla sunda villkor och arbetsformer i övrigt är bättre för det mer industrialiserade husbyggandet i fabrik.

Från hushållets perspektiv finns flera faktorer som gör småhuset till ett hållbart alternativ ur ett ekonomiskt perspektiv. Boendekostnaderna är långsiktigt lägre för en ägd bostad jämfört med en hyrd. Det beror på att en fastighetsägare måste få betalt för sina kapitalkostnader och avkastning på eget kapital. En småhusägare minskar sin skuld över tiden genom amortering och till följd av inflation. Till detta kommer att en småhusägare själv kan utföra flera arbetsuppgifter som en hyresgäst måste betala för och som belastas med full beskattning. Om det finns en långsiktig värdeökning tillfaller det den boende själv i småhus.

Ekonomisk tillväxt - Ett argument som ibland riktas mot småhus och den attraktiva trädgårdsstaden är att det skulle finnas fördelar för samhället att folk bor trångt. Vi talar om så kallade agglomerationseffekter som via olika mekanismer skulle innebära att i slutändan blir BNP högre. Mekanismerna brukar främst beskrivas som;

  • Lärande – genom att träffa många andra sprids och vidareutvecklas kreativitet, idéer och kunnande.

  • Matchning – en förvärvsarbetandes kompetens kan matchas mot specialiserade arbetsuppgifter hos en specifik arbetsgivare.

  • Delning – flera kan dela på offentliga och privata anläggningar, infrastruktur och utrustningar och på marknader och risker. Det innebär ett effektivare utnyttjande av resurser och en mer specialiserad, diversifierad och anpassningsbar arbetsmarknad.

En sammanställning av forskningen kring detta visar dock att dessa effekter skapas av hur arbetsplatser är lokaliserade och inte av hur folk bor. Se till exempel genomgången av professor M Börjesson i SNS-rapporten "Kan investeringar i transportinfrastruktur öka produktivitet och sysselsättning?".
Även den kände stadsforskaren Gleaser har påpekat att agglomerationsfördelarna tycks vara lika stora i utbredda städer där människor bor glest och bilpendlar till jobbet, till exempel i Silicon Valley, som i tätare stadskärnor som centrala Detroit.