4.0 Vägledning - förtydligande av begrepp

Foto: Ballingslöv

Ett kök/badrum utgör för de allra flesta en stor investering och man vill att köket alternativt badrummet ska leva länge.

En lång livslängd är självklart viktigt ur en ekonomisk synvinkel, men också ur ett hållbarhetsperspektiv. Samtidigt förändras människors preferenser och behov kan skifta över tid varför badrum kan bli tagna ur bruk innan de uppnått sin tekniska livslängd.

I andra fall kan badrum utsättas för hårt slitage, vilket kan förkorta livslängden och inredningen måste helt eller delvis bytas ut efter förhållandevis kort tid.

För badrumsproducenten ligger det en stor utmaning i att designa och konstruera ett badrum där kvalitet, miljöhänsyn och hållbarhet balanseras samtidigt som det ska vara kostnadseffektivt. Det handlar om att balansera olika önskvärda egenskaper mot varandra och opitmera kvalitet, miljöprestanda och kostnad för den användarmiljö som inredningen ska installeras i.

4.1 Kvalitet

Kvalitetsbegreppet är brett och kan ta sig uttryck på flera olika sätt. Man kan tala om den estetiska kvaliteten som exempelvis kan handla om materialmöten, hur väl olika komponenter ligger an mot varandra och den mer emotionella upplevelsen av kvaliteten. I denna guide syftar kvalitetsbegreppet till mer tekniska egenskaper som hållfasthet, ytors motståndskraft och fuktbeständighet. Dessa tekniska egenskaper kan mätas och utvärderas genom olika typer av tester. Testerna finns ofta sakligt beskrivna i olika standarder, tex EN standarder, och man kan anlita ackrediterade laboratorier som utför testerna och utfärdar resultatrapporter.

4.2 Normalt brukande

En inredning i ett badrum kan utsättas för olika typer av slitage beroende på vilken miljö de installeras i. Det är stor skillnad om ett rum är avsett för en privatbostad med ett fåtal användare eller om det ska sitta i en offentlig miljö med hög belastning. Leverantören kan rekommendera rätt badrumsinredning utifrån förväntad belastning och slitage. Branschrekommendationen för kvalitet, se sidan 6 i guiden, är satt för normalt brukande där inredningen sköts och underhålls enligt leverantörens skötselanvisningar.

4.3 Miljö och hållbarhet

Begreppet hållbarhet är brett och utvecklas ständigt. Historiskt har fokus legat på innehåll av kemikalier och förekomst av skadliga ämnen samt säkerställande av att träråvaran härrör från ansvarsfullt skogsbruk. I takt med att medvetenheten och kraven ökar på en bredare ansats i hållbarhetsarbetet så inkluderar man numera även viktiga aspekter som utsläpp av växthusgaser och klimat; avfallsgenerering; livscykelanalyser, cirkulär ekonomi och även socialt ansvarstagande i leverantörskedjan.
2015 lanserades Agenda 2030 med 17 globala hållbarhetsmål. Dessa hjälper branschen att lägga fast sitt strategiska hållbarhetsarbete och formulera mål på både kort och lång sikt. Politiken, både nationellt och inom EU, menar att hållbara produkter ska bli norm och med Circular Economy Action Plan inom ramen för the Green Deal har en färdplan stakats ut för att Europas ekonomi ska vara hållbar, cirkulär och klimatneutral senast 2050. Det innebär att köksindustrin fortsatt kommer utveckla sina produkter och affärsmodeller för att ta höjd för såväl cirkuläritet som klimatneutralitet.

4.4 Miljöcertifieringar

Kök- och badrumsinredningar är komplexa produkter som består av många olika komponenter och delar. De har lång livslängd och uppgraderas, repareras och renoveras i olika omfattning under sin tekniska livslängd. Samtidigt kan kök/badrum klassas både som inredning, byggmaterial och möbel, vilket gör att de kan vara föremål för en rad olika märkningar, certifieringar eller bedömningar, till exempel:

  • Svanen eller Möbelfakta - möbler & inredning
  • Sunda Hus, BASTA eller Byggvarubedömningen - byggmaterial
  • LEED eller BREEAM - del av fast installation i lokal/byggnad

Detta kan naturligtvis vara betungande för det enskilda företaget som måste ta höjd för flera olika certifieringar och märkningar beroende vilken marknad eller kund man vänder sig till.