Arbetsrättsligt nyhetsbrev nr 2 2020

Det här nyhetsbrevet innehåller en sammanfattning av nya lagbestämmelser, innehållet i en statlig utredning samt ett referat av ett rättsfall från Arbetsdomstolen som bedöms vara av intresse för er medlemsföretag.

 Innehåll

Nya lagbestämmelser

  1. Statligt omställningsstöd för företag med kraftigt minskad omsättning
  2. Extra ändringsbudget - Ersättning till riskgrupper och andra åtgärder med anledning av coronaviruset
  3. Ett stärkt skydd vid utstationering

Statliga utredningar

  • En moderniserad arbetsrätt - SOU 2020:30

Rättsfall från Arbetsdomstolen

  • AD 2020 nr 30: Laga skäl att avskeda en underhållsreparatör som olovligen kört arbetsfordon inom arbetsgivarens industriområde

Nya lagbestämmelser

1. Statligt omställningsstöd för företag med kraftigt minskad omsättning

Den 17 juni 2020 beslutade Riksdagen att anta en lag om omställningsstöd till företag som på grund av Corona har tappat mycket omsättning under mars och april 2020. Möjligheten för företag att ansöka om detta stöd öppnades den 22 juni 2020. Nedan följer en redogörelse för huvuddragen i stödet.

Vilka är förutsättningarna för att företaget ska ha rätt att erhålla omställningsstöd?

  • Företag eller enskilda näringsidkare med F-skatt ska ha tappat mer än 30 % av den totala nettoomsättningen under mars och april 2020 jämfört med mars och april 2019.
  • Den minskade omsättningen ska så gott som uteslutande vara orsakad av spridningen av covid-19.
  • Företagets nettoomsättning uppgår till minst 250 000 kr under det räkenskapsår som avslutades närmast före den 1 januari 2020.
  • Utdelning eller vissa andra reglerade värdeöverföringar får inte lämnas under perioden mars 2020 - juni 2021.
  • Företaget har vidtagit åtgärder för att söka andra möjliga ersättningar, exempelvis försäkring, skadestånd eller annat statligt stöd för förlorad omsättning.
  • Ansökan ska inkomma till Skatteverket senast 31 augusti 2020.
  • Att företaget den 29 februari 2020 inte ansågs vara i ekonomiska svårigheter.
  • Att företaget inte anses vara på obestånd, har näringsförbud eller har skatteskulder som överlämnats till kronofogden vid prövningen av ansökan.

Hur beräknas omställningsstödet?
Omställningsstöd ges med ett belopp som motsvarar en andel av företagets fasta kostnader för mars och april 2020. Andelen fasta kostnader beräknas som den procentuella nedgången i nettoomsättning för mars och april 2020 jämförd med mars och april 2019, multiplicerad med 0,75.

Andelen fasta kostnader ska alltså beräknas enligt följande formel:
Nettoomsättningen för mars och april 2019 – nettoomsättningen för mars och april 2020 / nettoomsättningen för mars och april 2019 × 0,75.

Om stödet uppgår till minst 100 000 kronor, ges omställningsstöd även för administrativa kostnader som uppkommit med anledning av ansökan. Sådant stöd ges med högst 10 000 kronor per stöd.

Det lägsta stöd som beviljas är 5 000 kronor, det högsta är 150 miljoner kronor. Skatteverket har tagit fram en beräkningshjälp där företaget kan få en första uppskattning ifall företaget är berättigat till stöd och i så fall hur mycket.

Vilka fasta kostnader kan bolag få stöd för?
Med fasta kostnader avses bland annat kostnader för

  • hyra och leasing, med avdrag för lämnade rabatter, om avtalstiden är minst sex månader
  • räntor, till den del de överstiger ränteintäkter för perioden
  • värdeminskning på anläggningstillgångar (planmässiga avskrivningar enligt räkenskaperna) samt nödvändiga reparationer och underhåll av sådana tillgångar,
  • fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift som företaget är skatt- eller avgiftsskyldigt för
  • förbrukning av vatten och elektricitet, med undantag för elektricitet som förbrukas i tillverkningsprocessen i industriell verksamhet, avlopp, internet och telefoni samt uppvärmning av lokaler
  • tjänster som avser städning, sophantering, larm och bevakning
  • tjänster som avser tvätt av textilier, till den del kostnaden inte är beroende av mängden textilier eller liknande, om avtalstiden är minst tre månader
  • försäkringar mot ekonomisk förlust genom sakskada, ersättningsskyldighet eller ren förmögenhetsskada i övrigt
  • djurfoder
  • franchiseavgifter som ej är beroende av omsättning, försäljningsvolym eller liknande,
  • offentligrättsliga tillstånd samt återkommande tillsyns- och kontrollavgifter som betalas för en viss tidsperiod
  • royalties och licensavgifter för immateriella rättigheter som ej är beroende av bolagets omsättning, försäljning eller liknande.

Hur ansöker bolaget om omställningsstöd?
Ansökan om omställningsstöd ska göras på Skatteverkets hemsida genom att logga in på "Mina sidor". Skatteverket öppnar portarna för dessa ansökningar den 22 juni och sista dag att ansöka är den 31 augusti 2020.

I ansökan ska företaget redovisa sina fasta kostnader, till exempel hyra, leasing och räntor.

Företaget ska också redovisa hur mycket nettoomsättningen har gått ned. Det beräknas genom att jämföra nettoomsättningen för mars och april i år med samma period 2019.

När krävs det intyg från revisor?
Omställningsstöd som överstiger 100 000 kronor får endast beviljas om företaget lämnar med en skriftligt undertecknat yttrande från en revisor. Revisorn ska bland annat yttra sig om nedgången i omsättning, att nedgången är orsakad av covid-19 samt storleken på bolagets fasta kostnader.

Om det sökta omställningsstödet understiger 300 000 kronor, ska revisorn granska uppgifterna i ansökan och rapportera sina iakttagelser. Om det sökta omställningsstödet uppgår till minst 300 000 kronor, ska revisorn bestyrka dessa uppgifter med rimlig säkerhet.

När får bolaget pengarna?
Omställningsstödet kommer att betalas ut till bolagets skattekonto. Skatteverket anger på sin hemsida att deras ambition är att pengarna ska betalas ut inom en vecka efter att komplett ansökan skickats in.

2. Extra ändringsbudget - Ersättning till riskgrupper och andra åtgärder med anledning av coronaviruset

Den 23 juni sa Riksdagen ja till regeringens förslag om en nionde ändringsbudget med anledning av coronaviruset. Ändringsbudgeten omfattar bland annat ersättning till riskgrupper i form av tillfälligt utvidgad rätt till:

  • sjukpenning i förebyggande syfte för dem i riskgrupp som inte kan arbeta hemifrån
  • tillfällig föräldrapenning för vård av barn som nyligen varit svårt sjuka.

Förändringen innebär att personer i vissa riskgrupper, som helt eller delvis avstår från förvärvsarbete för att undvika att smittas av covid-19, ska ha rätt till förebyggande sjukpenning. Syftet med regleringen är att bidra till ett ökat skydd för de individer som löper störst risk att drabbas av ett särskilt allvarligt sjukdomsförlopp vid insjuknande i sjukdomen covid-19. Ersättning ska lämnas med som mest 804 kronor per dag under 90 dagar.

För att ersättning ska kunna betalas ut krävs att det saknas möjlighet att utföra förvärvsarbetet i hemmet. Det krävs även att arbetsgivaren inte heller kan erbjuda andra arbetsuppgifter inom ramen för anställningen, eller att det i övrigt inte går att anpassa arbetssituationen så att lämpligt avstånd kan hållas till andra för att undvika smittspridning.

Denna tillfälliga förordningsändring träder i kraft den 1 juli 2020 och gälla till utgången av september 2020.

För att undvika att vissa barn, som nyligen har varit allvarligt sjuka, riskerar att smittas av det nya coronaviruset införs även en tillfälligt möjlighet till föräldrapenning. Regleringen syftar till att skydda dessa barn. Ersättningen föreslås lämnas under 90 dagar. Regleringen träder i kraft den 1 juli 2020 och gäller till utgången av september 2020.

3. Ett stärkt skydd vid utstationering

Riksdagen sa den 11 juni 2020 ja till regeringens förslag om skärpta villkor som ska gälla när arbetstagaren tillfälligt arbetar i ett annat land.
Ändringarna innebär bl.a. följande:

A) Arbetsgivare ska på arbetstagare som har varit utstationerade i Sverige i mer än 12 månader (en frist som arbetsgivaren ensidigt kan förlänga till 18 månader genom en anmälan till Arbetsmiljöverket) tillämpa alla de författningsreglerade arbets- och anställningsvillkorsregler som gäller för motsvarande arbetstagare i Sverige.
Undantag från ovan nämnda princip föreslås gälla i fråga om förfaranden och andra regler om ingående och uppsägning av anställningsavtal.

B) Fackliga organisationer får möjlighet att ytterst med stöd av stridsåtgärder genomdriva kompletta kollektivavtalsvillkor som ska tillämpas på arbetstagare som varit långvarigt utstationerade (12 alternativt 18 månader).
Undantag från nämnda princip föreslås gälla i fråga om avtalsbestämmelser om förfarandet eller andra regler om ingående och upphörande av anställningsavtal, konkurrensklausuler eller kompletterande tjänstepensionssystem.

C) Skyddet för uthyrda utstationerade arbetstagare utökas bl.a. på så sätt att likabehandlingsprincipen i lagen om uthyrning av arbetstagare ska tillämpas vid utstationering.

D) Dessutom införs en skärpning i bestämmelser om anmälningsskyldighet och kontaktperson, så att arbetsgivaren blir skyldig att rapportera uppgifter om alla utstationeringar och att omgående rapportera förändringar som uppstår.

Förändringarna träder i kraft den 30 juli 2020.

Statliga utredningar

 En moderniserad arbetsrätt - SOU 2020:30

Regeringens särskilde utredare Gudmund Toijer har presenterat utredningen En moderniserad arbetsrätt. Utredningen tillsattes för att föreslå hur arbetsrätten kan moderniseras och anpassas efter dagens arbetsmarknad samtidigt som en grundläggande balans mellan arbetsmarknadens parter upprätthålls.

Utredningen föreslår bland annat:

1. Ändrade turordningsregler vid uppsägning på grund av arbetsbrist. Alla arbetsgivare, oavsett storlek, ska kunna undanta fem personer från turordningslistan. Vidare föreslås att arbetstagare vid omplacering inom turordningskretsen endast har rätt till företräde om han eller hon utan upplärning och utbildning har kvalifikationer för det fortsatta arbetet. Det föreslås också att facken inte ska kunna begära sammanslagning av driftsenheter samt att arbetsgivaren ska få bestämma vem som ges företräde om arbetstagare har lika lång anställningstid.

2. Arbetsgivarens ansvar för arbetstagarnas kompetensutveckling skärps. En skyldighet att erbjuda kompetensutveckling för alla arbetstagare som varit anställda längre än sex månader. Arbetstagaren ska ha rätt till skadestånd om arbetsgivaren inte uppfyller sitt ansvar. Arbetsgivaren får också en utökad informationsskyldighet gällande den kompetensutveckling som erbjudits.

3. Lägre och mer förutsägbara kostnader vid uppsägning. En arbetstagare som yrkat på ogiltigförklaring av en uppsägning ska som huvudregel inte ha rätt att behålla sin anställning i väntan på att tvisten avgörs. Om arbetsgivaren har färre än 15 anställda ska en uppsägning inte kunna ogiltigförklaras om den skett i strid med LAS, arbetstagaren ska endast kunna få skadestånd. Skadeståndet till arbetstagare i dessa fall höjs dock till minst åtta månadslöner.

4. En person som är tidsbegränsat anställd på Allmänt visstidsanställda ska ges företräde till en återanställning efter nio månader under en treårsperiod, istället för efter tolv månader. När arbetstagaren kvalificerat sig till återanställning ska den också ha företräde till lediga tillsvidare- och provanställningar under visstidsanställningen.

Huvuddelen av de förslag till ny och ändrad reglering som utredningen lägger fram föreslås vara semidispositiv, det vill säga det ska vara möjligt att avvika från regleringen genom kollektivavtal som har slutits på viss nivå.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2022.

TMF:s kommentar: Mellan arbetsmarknadens parter (dvs Svenskt Näringsliv, LO och PTK) pågår förhandlingar angående frågor som rör anställningsskyddsregler, omställningssystem och arbetslöshetsförsäkring. Dessa förhandlingar är tillfälligt pausade men ska sätta igång igen i augusti 2020. Om parterna når en överenskommelse om hur bl.a. anställningsskyddslagen ska moderniseras kommer regeringen att lägga fram förslag till riksdagen i enlighet med parternas överenskommelse. Om parterna inte kommer överens ska regeringen, enligt Januariöverenskommelsen, lägga fram utredaren Gudmund Toijers förslag till förändring. Det bör dock påpekas att det i slutändan är riskdagen som har den yttersta beslutanderätten i frågan. 

Rättsfall från Arbetsdomstolen

AD 2020 nr 30: Laga skäl att avskeda en underhållsreparatör som olovligen kört arbetsfordon inom arbetsgivarens industriområde

PK har sedan 2006 varit anställd hos SSAB och arbetat vid SSAB:s produktionsanläggning i Oxelösund. PK arbetade som underhållsreparatör och använde regelmässigt SSAB:s truckar och personbilar inom industriområdet, men även i viss omfattning utanför industriområdet. Enligt SSAB:s säkerhetsregler krävs giltigt körkort för att få framföra fordon på industriområdet. Detta visste PK om.
Den 10 augusti 2018 blev PK:s körkort återkallat i tolv månader på grund av rattfylleri på fritiden. PK berättade inte för SSAB att hans körkort hade återkallats och han fortsatte att köra SSAB:s fordon i arbetet till och med den 12 mars 2019. Han körde även sin egen bil till och från arbetet under denna period och parkerade den på företagets parkeringsplatser som låg inom industriområdet.

Den 12 mars 2019 gjorde PK sig skyldig till grov olovlig körning och vårdslöshet i trafik i samband med att han skulle köra hem från arbetet. Han blev då förföljd av en polisbil och återvände till industriområdet där han stoppades. SSAB fick då kännedom om att PK:s körkort hade återkallats.

Den 25 mars blev PK kallad till ett alkohol- och drogtest på arbetsplatsen. Eftersom PK hade druckit alkohol, inställde han sig inte för att genomföra testet. Istället åkte han hem direkt utan att först stämpla ut.

SSAB avskedade PK den 23 april 2019.
Parterna har tvistat om avskedet var lagligen grundat.

Arbetsdomstolen: Trafikmiljön på industriområdet är komplex och farofylld på ett sätt som inte förekommer på allmän väg. PK körde den 10 augusti 2018 rattfull på sin fritid utanför industriområdet och blev därför fråntagen körkortet. Han berättade inte det för SSAB utan fortsatte att utan körkort köra arbetsfordon i arbetet och sin egen bil på industriområdet under omkring sju månader, trots att han visste att det inte var tillåtet. När det väl uppdagades att han inte hade något körkort berättade PK inte sanningen utan uppgav att hans körkort blivit återkallat 14 dagar tidigare på grund av fortkörning och att han inte hade kört några arbetsfordon.
Att medvetet under en längre tid olovligen köra arbetsredskap i arbetet i den farofyllda trafikmiljön på industriområdet är ett allvarligt brott mot PK:s förpliktelser i anställningen. Därtill kommer dels att PK inte medverkat till SSAB:s utredning av den olovliga körningen som förekommit på industriområdet utan istället dolt sanningen och till och med ljugit för sin dåvarande chef.
Enligt Arbetsdomstolens mening kan PK:s eventuella alkoholsjukdom inte i någon relevant mening anses ha orsakat det agerande som har betydelse för avskedandefrågan. Inte heller har Metalls påstående om att SSAB skulle ha försummat sitt rehabiliteringsansvar någon betydelse i detta avseendet.
Arbetsdomstolen fann sammanfattningsvis att avskedandet var lagligen grundat.