EU-krav på nollenergihus i Kiruna
Flera kommuner ställer idag krav på så kallad passivhus samtidigt som TMFs enkät visar att endast 1 av 75 kommunrepresentanter känner till vad begreppet innebär. Klimatfrågan är en av de absolut viktigaste frågorna för såväl politiker som industri.
Och det är självfallet viktigt att ha klara visioner och lösningar på denna fråga. Men flera av de förslag som kommer baseras på bristande kunskap hos politiker. Ett sådant förslag är att alla nybyggda hus ska konsumera lika mycket energi som de genererar från och med 1 januari 2019, vilket föreslogs av EU-parlamentet i våras. Men det finns delar av förslaget, Energy Performance of Buildings Directive, som röstades igenom i parlamentet 23 april i år, som är mindre genomtänkta. Inom kort beräknas ministerrådet påbörja förhandlingar med ministerrådet om hur det slutliga förslaget ska se ut.
Tanken att ett hus inte ska förbruka mer energi än det genererar, frånsett delar av hushållselen, är mycket god. Men givetvis ser förutsättningar olika ut för olika geografiska regioner. Av uppenbara skäl finns det helt olika behov för ett hus i Kiruna än för ett hus i södra Spanien. Det kan vara mycket mer kostnadseffektivt för hus i vissa regioner att uppnå de krav som ligger i parlamentets definition av nollenergihus som lyder: ”en byggnad med så hög energieffektivitet att dess totala årliga primärenergiförbrukning är lika med eller lägre än den mängd förnybar energi som alstras i byggnaden” (källa: förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om byggnaders energiprestanda (omarbetning)).
I ordet kostnadseffektivitet ligger också en stor del av lösningen. Om det till exempel ställs krav på att alla nybyggda hus ska uppfylla passivhusstandard, vilket ligger nära den beskrivning av nollenergihus som parlamentet har tagit fram, sparar Sverige ungefär 0,35 TWh per år. Detta motsvarar mindre än en tiondels kärnkraftsreaktor. Genom att däremot ställa krav på att genomföra kostnadseffektiva energieffektiviseringsåtgärder inom det befintliga bostadsbeståndet går det att spara hela 40 TWh per år,vilket motsvarar hela åtta kärnkraftsreaktorer (källa: Ett energieffektivare Sverige SOU 2008:25).
Räkneexemplet visar att det är viktigt att EU satsar på energikrav för nybyggda hus men den riktigt stora potentialen för energibesparingar finns inom vårt nuvarande bostadsbestånd. Ändå drar sig parlamentet och ministerrådet från att rikta energikrav mot vårt nuvarande bostadsbestånd. Faktum är att 90 procent av den bebyggelse som finns idag beräknas finnas kvar om 40 år. Därmed är det en väsentligt större del av lösningen på klimatfrågan som ligger i att spara energi i de bostäder som finns idag än att ställa krav på nybyggda hus
Daniel Wennick
Chef Trähus TMF
Relaterad information:
Toppkandidaterna inför EU-valet (.PDF 207 kB)