Korttidsarbete ska rusta Sverige
Med ett system för korttidsarbete ska Sverige stå bättre rustat i en djup ekonomisk nedgång. I rapporten ”Korttidsarbete – Ett partsgemensamt förslag för Sverige” presenteras det gemensamma förslaget från fack och arbetsgivare inom industrin. Finansminister Anders Borg meddelade även på Industridagen den 15 februari(2012) att regeringen ska tillsätta en utredning för att undersöka legala förutsättningar för korttidsarbete.
Med korttidsarbete menas att företagen kan låta anställda gå ner i arbetstid och lön. Löner och andra ersättningar minskar då i samma mån som den anställde blir arbetsbefriad. Under korttidsarbete betalar företaget korttidsersättning för en del av den ej arbetade tiden till arbetstagaren och blir delvis ersatt av staten för detta. Modellen innebär att arbetstagaren alltid är garanterad minst 80 procent av normal lön. Utbetalning till företaget kan till exempel ske genom att staten krediterar företagens skattekonto, alternativt betalar direkt till ett bankkonto.
Tanken med systemet är att sunda och annars väl fungerande företag, utan att behöva säga upp medarbetare och därmed förlora i konkurrenskraft, skall kunna övervintra i en tillfällig nedgångssituation som inte kan sägas vara strukturell. Genom att behålla och utbilda sina medarbetare skall startsträckan för att komma igång igen efter nedgången bli kortare och därmed skapas också förutsättningar för en förstärkt konkurrenskraft. Vinsten för medarbetaren blir både ekonomisk och social eftersom uppsägningar kan undvikas. Systemet är dock inte tänkt att konservera verksamhet och skydda denna mot en normal konkurrenssituation. Nödvändig strukturomvandling skall inte förhindras.
För att systemet ska kunna sättas igång måste det därför handla om en djup ekonomisk kris som bedöms vara kortvarig och som präglas av ett djupt efterfrågefall.
Utöver systemförslaget menar parterna bakom rapporten att korttidsarbete ska kombineras med utbildning så att medarbetare och företag kan behålla och utveckla sin kompetens. Företag som erbjuder utbildning för sina anställda bör få statlig kompensation för utbildningskostnaderna.
FOTNOT: Bakom rapporten står Gruvornas Arbetsgivareförbund, GS, IF Metall, Industri- och KemiGruppen, Skogsindustrierna, Stål och Metall Arbetsgivareförbundet, SVEMEK, Sveriges Ingenjörer, Teknikföretagen och Unionen.