Eleverna överger yrkesutbildningarna

När gymnasieskolan reformeras till hösten står det nu klart att intresset för yrkesutbildningarna har minskat kraftigt. Eleverna vill ha möjlighet att läsa på högskolan. En bättre lösning hade varit att låta elver som inte vill läsa in högskolebehörighet att välja bort dessa kurser istället för tvärtom, skriver Henrik Smedmark, utbildningsansvarig på Trä- och Möbelföretagen.

Inför nästa läsår reformeras gymnasieskolan. Utbildningarna delas upp i högskoleförberedande program och yrkesprogram. De sistnämnda ska leda fram till en yrkesexamen som innebär att eleven har tillräckliga kunskaper för att bli anställningsbar. Samtidigt slopas kravet på grundläggande högskolebehörighet för elever som läser på yrkesprogram.

Sannolikt är det därför som intresset för yrkesutbildningarna minskar kraftigt, främst till förmån för samhällsprogrammet och teknikprogrammet. Det står klart att eleverna vill ha möjlighet att läsa på högskolan.

Som Trä- och Möbelföretagens (TMF) representant i Skolverkets nationella programråd finner jag dessa signaler oroande. TMF är bransch- och arbetsgivarorganisationen för företag som verkar i den träförädlande industrin. Vi företräder cirka 750 medlemsföretag med över 30 000 anställda, varav många framhåller just svårigheten att rekrytera välutbildade yrkesarbetare som ett av de största framtidshoten. Vissa yrkesgrupper såsom CNC-operatörer och ytbehandlare råder det ständig brist på. Bristen på duktiga maskinsnickare försämrar utvecklingsmöjligheterna för många av våra företag. Jag är även engagerad inom Teknikcollege, en kvalitetssäkring av tekniskt inriktade utbildningar, och kan därför säga att situationen är likartad i stora delar av svensk industri.

Om gymnasiet inte attraherar unga människor och erbjuder utbildningar som matchar industrins behov är risken stor att många nya tjänster aldrig tillsätts eller att arbetstillfällen flyttar utomlands. På många yrkesprogram ligger de teoretiska kraven väl i nivå med de högskoleförberedande programmen.

Eftersom jag är väl förtrogen med det industritekniska programmet vet jag att det krävs både teoretisk förståelse och praktiskt kunnande på en ganska avancerad nivå för att få godkända gymnasiebetyg.

Motivet för att avskaffa kravet på att läsa in högskolebehörighet bygger på att vissa elever har haft svårt att klara dessa kurser. Men faktum är att det överväldigande flertalet har lyckats genomföra kurserna i dagens gymnasieskola. Alla har rätt att läsa in högskolebehörighet under sin gymnasieutbildning och kunskaper inom svenska, engelska och matematik är lika användbara i industrin som i vidare studier. Eftersom många gymnasieelever inte har mer än drygt fyra timmars undervisning per dag är det enkelt för skolan att schemalägga de lektioner som saknas för att få läsa vidare på högskola även från ett yrkesprogram.

Den bästa lösningen hade varit att låta de elever som inte vill läsa in högskolebehörighet välja bort dessa kurser, istället för tvärtom som det ser ut i den nya gymnasieskolan.

Konsekvensen av att inte erbjuda alla elever högskolebehörighet ser vi i årets gymnasieval där eleverna i större utsträckning än tidigare väljer högskoleförberedande program, samtidigt som yrkesprogram efterfrågade av industrin står tomma. Tendensen är tydlig i hela landet. Eleverna vill behålla valmöjligheten och inte tvingas göra ett viktigt framtidsval redan som 15-åring.

Den samstämmiga signalen från politiker, skola samt studie- och yrkesvägledare har varit att om du inte är skoltrött eller har svårt i skolan, välj ett högskoleförberedande program. Detta synsätt är förödande och pekar på en okunskap om industrins kompetensbehov. Visst finns det jobb som kräver mindre förkunskaper, men det är inte dessa jobb som utvecklar vår konkurrenskraft.

Idag, fredagen den 8 april, hålls en interpellationsdebatt i riksdagen om de här frågorna. Vi hoppas att utbildningsminister Jan Björklund (FP) och övriga deltagande ledamöter framhäver vikten av att landets kommuner ger alla gymnasieelever bästa möjliga förutsättningar. Kommunerna bör tydligt informera om rättigheten att läsa in högskolebehörighet och anstränga sig för att ge eleverna tillgång till både arbetsmarknaden och högskolan. Gymnasiereformens syfte är att höja kvaliteten i gymnasieskolan. Låt inte reformen innebära att kvaliteten på yrkesutbildningarna sänks.

HENRIK SMEDMARK, utbildningsansvarig på Trä- och Möbelföretagen


Sök


TMF - Trä- och Möbelföretagen

Besöksadress: Storgatan 19
Postadress: Box 55525, 102 04 Stockholm
Telefon: 08-762 72 50
Fax: 08-762 72 24
E-post:
info@tmf.se