Arbetsanpassning & rehabilitering

Som arbetsgivare har du en skyldighet att erbjuda arbetsanpassning och rehabilitering till anställda som fått sin arbetsförmåga nedsatt. Detta gäller oavsett om den nedsatta arbetsförmågan beror på händelser som inträffat utanför eller i arbetet. Syftet är att de ska kunna återkomma i arbete.

Reglerna omfattar även personer som före anställningens början har en funktionsnedsättning. Det ligger också i själva anställningsförhållandet att du som arbetsgivare har en skyldighet att göra allt du kan för att den anställde ska kunna vara kvar i arbete hos dig.

Vad menas med arbetsanpassning?

Arbetsanpassning är i första hand tänkt att göras i förebyggande syfte innan någon blir sjuk. En anpassning kan vara både generell och individuell.

Generell anpassning görs bland annat med hänsyn till kön, ålder, yrkesvana, etnisk bakgrund och funktionshinder. Insatserna kan till exempel bestå av teknisk utrustning, kompetensutveckling och utformning av arbetsplatsen.

Individuell anpassning kan bli aktuell när en anställd har en fysisk eller psykisk funktionsnedsättning, antingen på grund av ett medfött funktionshinder eller på grund av sjukdom eller skada. Insatserna kan till exempel bestå av tekniska åtgärder, tillhandhållande av arbetshjälpmedel och individuella stödinsatser.

Vad menas med rehabilitering?

Med rehabilitering avses generellt åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetslivsinriktad natur som syftar till att hjälpa den sjuke att återfå sin arbetsförmåga och förutsättningar för ett normalt liv.

Rehabiliteringsinsatserna ska syfta till att möjliggöra för den anställde att i första hand återgå i sitt tidigare arbete eller i andra hand till annat lämpligt arbete hos arbetsgivaren. Insatserna kan till exempel bestå av arbetsträning, arbetsanpassning, tekniska hjälpmedel, andra eller flexiblare arbetstider och ändrade arbetsuppgifter.

Ta hjälp av rehabilteringsverktyget

Ta del av ett bra verktyg för dig som är chef och rehabiliteringsansvarig för din personal. Rehabverktyget – som finns på Prevents webbplats - är nyligen uppdaterat och innehåller information kring rehabiliteringsfrågor, ett ämne och område som många upplever svårt. Verktyget är uppdelade i följande sex kategorier; hälsofrämjande, tidigare signaler och sjuklön sjukpenning samt rehabilitering samt slutligen slut på sjukfall.

Arbetsgivarens ansvar

Arbetsgivaren ansvarar för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen med syfte att hjälpa den anställde att komma tillbaka i arbete. Landstinget ansvarar för den medicinska rehabiliteringen, vilken syftar till att förbättra eller återställa den sjukes kroppsfunktioner. Kommunernas socialtjänst är huvudansvariga för den sociala rehabiliteringen, vilken främst består av åtgärder i form av råd, service, upplysningar och bistånd avseende personliga angelägenheter.

Den anställdes skyldigheter

Den anställde är skyldig att efter bästa förmåga medverka i sin egen rehabilitering och ska lämna den information som behövs för att rehabiliteringsbehovet ska kunna klarläggas. Ibland begär Försäkringskassan ett så kallat arbetsgivarutlåtande från den anställde. Denne är då skyldig att lämna ett sådant och riskerar annars att förlora rätten till sjukpenning. Arbetsgivaren är å sin sida skyldig att lämna de uppgifter som behövs i ett arbetsgivarutlåtande, och kan annars bli bötfälld.

Försäkringskassans roll

Försäkringskassan har samordningsansvaret för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Vid behov ska Försäkringskassan kalla till avstämningsmöte och göra en rehabiliteringsutredning och se till att nödvändiga åtgärder påbörjas. Försäkringskassan ska även upprätta en rehabiliteringsplan om den anställde behöver en rehabiliteringsåtgärd, för vilken rehabiliteringsersättning kan lämnas. Vid behov ska Försäkringskassan också se till att en plan för återgång i arbete upprättas för den sjukskrivne.

Strukturerad process och tidiga insatser

När sjukdom eller skada uppstår är det viktigt att företaget har en väl strukturerad rehabiliteringsprocess för att så tidigt som möjligt konstatera om det finns ett rehabiliteringsbehov eller inte. Det är lämpligt att, så snart den anställdes sjukdom tillåter detta, utreda vilka rehabiliterande insatser som kan komma att behövas för att arbetstagaren ska återfå eller behålla sin arbetsförmåga.

Tydliga riktlinjer för hur sjukfrånvaro, arbetsanpassning och rehabilitering ska hanteras underlättar chefernas arbete och medverkar till att alla anställda behandlas lika. Rutiner och tydliga mål kan leda till att korttidsfrånvaron minskar och att kontrollen över sjukfrånvaron blir bättre. Dessutom har företagets rutiner och rehabiliteringsinsatser betydelse i de fall då arbetstagarens sjukdom eller funktionsnedsättning leder till ett beslut om uppsägning. Det viktigaste då är vilka åtgärder som faktiskt har vidtagits i det enskilda fallet.

Dokumentera alltid det som rör en persons sjukfrånvaro. Obs! Det råder sekretess kring dessa ärenden. Det är därför viktigt att ingen annan utom chefen och den anställde får veta vad som står i dokumenten, om inte den anställde godkänt det.

Stöd till arbetslivsinriktad rehabilitering från AGS-fonden

Arbetsgivare kan få ekonomisk ersättning för hälften av kostnaderna när någon av de anställda genomgår arbetslivsinriktad rehabilitering. Svenskt Näringsliv och LO har genom den gemensamma AGS-fonden avsatt medel till individuell rehabilitering. Se vidare på hos AFA

Regelverket

  • Arbetsmiljölagen
  • Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsanpassning och rehabilitering, AFS 1994:1
  • Socialförsäkringsbalken (2010:110)
  • I en uppsägningssituation blir även regler i Lagen om anställningsskydd aktuella (omplaceringsskyldighet).