AD-dom - nr 72 2015

- Gravida chauffören skulle ha erbjudits jobb

I samband med en upphandling tilldelade Stockholms läns landsting ett nytt åkeri uppdraget att bl.a. hämta och lämna blodprover. Alla chaufförer hos den tidigare leverantören som var intresserade av arbete hos åkeriet uppmanades att söka anställning där.

LS sökte anställning hos åkeriet i januari 2014. Hon var då gravid med beräknad nedkomst i mars. Tvisten gällde om bolaget diskriminerade LS på grund av kön genom att inte erbjuda henne anställning.

En första fråga var om Diskrimineringsombudsmannen (DO), som företrädde LS, gjort antagligt att LS diskriminerats. Utredningen visade att bolagets företrädare vid anställningsintervjun uttalat sig negativt om LS:s graviditet och att nästintill alla chaufförer som varit anställda hos den tidigare leverantören, och som sökt anställning hos åkeriet, hade fått ny anställning där.

Det fanns således anledning att anta att LS blivit diskriminerad.

Åkeriet menade att skälet till att LS inte erbjudits anställning inte berodde på hennes graviditet utan på hennes agerande under rekryteringsprocessen. Hon hade varit påstridig att få besked och kontaktat medier och därvid lämnat felaktiga uppgifter om det inträffade. Hon framstod även som mindre lämplig än andra sökande då hon inte hade högre körkortsbehörighet än B-körkort och då åkeriet prioriterade chaufförer som tidigare varit anställda hos åkeriet.

Arbetsdomstolen fann att LS:s försök att erhålla besked om anställningen var naturliga, särskilt mot bakgrund av att flera av hennes kollegor erhöll anställning redan i samband med anställningsintervjun eller kort därefter. Hennes försök hade heller inte varit orimligt många eller intensiva.

Utredningen visade att åkeriet hade fattat sitt beslut att inte erbjuda LS anställning innan denne kontaktade medier. Åkeriets påstående att det var LS:s kontakter med media som påverkat beslutet att inte anställa henne lämnades därför utan avseende.

Vad gällde påståendet om LS:s bristande lämplighet fann domstolen att LS hade mångårig erfarenhet som chaufför och att andra chaufförer som fått anställning hos åkeriet hade samma körkortsbehörighet som LS och saknat tidigare anställning hos åkeriet.

Åkeriet hade diskriminerat LS genom att inte erbjuda henne anställning på grund av hennes graviditet. Åkeriet ålades att betala 75 000 kronor i diskrimineringsersättning.

TMF:s kommentar

Det framgår av diskrimineringslagen att det utgör direkt könsdiskriminering då någon missgynnas genom att personen i fråga behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön.

Av lagtexten framgår inte uttryckligen att graviditetsdiskriminering är förbjuden. Av Arbetsdomstolens tidigare praxis (AD 2011 nr 23 som rörde en gravid kvinna som sökte anställning som servitris och AD 2011 nr 2 som rörde en gravid kvinna som hade en praktiktjänstgöring som skulle övergå i en anställning som mjölkerska hos en lantbrukare) framgår dock att graviditet är ett uttryck för kvinnlig könstillhörighet och att särbehandling av en gravid kvinna därför kan utgör direkt diskriminering på grund av kön. Att avstå från att rekrytera en gravid kvinna är med andra ord könsdiskriminering och i strid med diskrimineringslagen om detta beror på hennes graviditet.