AD-dom - nr 61 2015

- Det var lagligt att omplacera och varna en SVT-reporter som på Facebook tagit ställning i viss kommunalpolitisk fråga

En reporter och programledare för nyhetsprogrammet Östnytt skrev i oktober 2013 ett antal inlägg på sin öppna Facebooksida vari han framförde synpunkter var ett framtida regionkommunkontor skulle ligga. Dessutom uttalade han sig i vissa regionpolitiska frågor. Frågan om var regionkommunkontoret skulle ligga var kontroversiell i regionen och hade involverat uttalanden från ett antal politiker, även om frågan inte var partiskiljande.

SVT gav reportern en skriftlig erinran och meddelade att han fram till valet 2014 bara fick jobba som reporter, inte längre som programledare. Facket menade att reportern bara deltagit i den offentliga debatten och att yttrandefriheten bör omfatta även anställda på SVT. Facket stämde därför SVT i Arbetsdomstolen (AD). En mängd grunder åberopades, bl.a. kollektivavtalsbrott och brott mot god sed på arbetsmarknaden.

Vad gällde reporterns publicering på Facebooksidan menade AD att det var uppenbart att bolagets opartiskhet skulle kunna ifrågasättas om reportern därefter skulle göra reportage om politiken i regionen inför och i den kommande valrörelsen. Det fanns vidare en risk att läsare inte skulle kunna avgöra om även SVT stod bakom texten då SVT:s logga hade synts på Facebooksidan och då reportern var känd i regionen i sin egenskap av programledare. SVT hade därför fog att tillfälligtvis frånta reportern arbetsuppgiften att vara programledare.
AD ansåg inte att den skriftliga erinran hade utgjort en disciplinär påföljd eller att den hade varit otillbörlig.

Bolagets åtgärder hade inte varit så ingripande att de i Europakonventionens mening hade utgjort en begränsning av reporterns yttrandefrihet och de hade heller inte varit oproportionerliga.

Förbundets talan avslogs.

TMF:s kommentar


Domen är intressant eftersom den handlar om gränsdragningen mellan privatanställdas yttrandefrihet och lojalitetsplikt. Arbetsdomstolen har i tidigare avgöranden slagit fast att det finns ett grundläggande skydd för yttrandefrihet mellan privata aktörer men att detta inte inskränker arbetstagarnas lojalitetsplikt. Med detta avses att arbetstagaren inte får vidta åtgärder som är ägnade att skada eller på annat sätt försvåra arbetsgivarens verksamhet. Vilka krav som är rimligt att ställa måste av naturliga skäl variera beroende bl.a. på förhållandena inom branschen, den aktuella verksamhetens beskaffenhet, arbetsuppgifternas art, arbetstagarens ställning i företaget och om arbetstagaren på något sätt äventyrat arbetsgivarens kundrelationer.

Lojalitetsplikten gäller även på den anställdes fritid, vilket innebär att arbetsrelaterade uttalanden på sociala medier som görs på den anställdes fritid kan få arbetsrättsliga konsekvenser. Med andra ord kan man säga att detta är en dom om en situation i det moderna arbetslivet som uttrycker att anställda måste tänka på hur de uttrycker sig på ett socialt medium som Facebook.
Domen ska läsas mot bakgrund av att SVT har det speciella uppdraget och åtagandet att vara opartiskt. Det var mot den bakgrunden som AD kom fram till att SVT ägde rätt att, med stöd av sin arbetsledningsrätt, tillfälligt frånta reportern vissa arbetsuppgifter.