AD-dom nr 56 2016

– Utsatt för sexuella trakasserier?

I juni 2014 anställdes en ung kvinna som kassabiträde på ett bageri/konditori. Redan efter någon vecka började en bagare, och tillika ställföreträdare för bolaget, att fälla sexuella kommentarer om henne, stirra på hennes kropp och komma med sexuella inviter. Dessutom förekom det grova sexuella skämt på arbetsplatsen. Dessa grova skämt var allmänt hållna och riktade sig inte mot någon viss person. Kvinnan stod ut med detta till i början av oktober 2014 då hon sjukskrev sig, meddelade andra anställda på bageriet vad som hänt, gjorde en polisanmälan och gjorde en anmälan till Diskrimineringsombudsmannen, DO. Polisens förundersökning lades dock ned i brist på bevis.

DO väckte talan mot bolaget och yrkade förpliktande för bolaget att utge diskrimineringsersättning med 100 000 kr. DO gjorde gällande att bolaget utsatt kvinnan för sexuella trakasserier. Bolaget bestred talan.

AD fann det utrett att bagaren bl.a. fällt sexuella kommentarer om henne och kommit med sexuella inviter. Det var ostridigt i målet att bagaren borde ha begripit att agerandet var ovälkommet. Kvinnan hade således blivit utsatt för sexuella trakasserier i diskrimineringslagens mening.

AD fann det även utrett att bagaren stirrat på hennes kropp och att grova sexuella skämt förekommit på arbetsplatsen samt att de grova sexuella skämten endast förekom när bagaren var närvarande. AD ansåg även att det var utrett att kvinnan markerat och sagt ifrån och att bagaren därför borde ha begripit att agerandet var ovälkommet. AD fann således att kvinnan även i denna del utsatts för sexuella trakasserier enligt diskrimineringslagen.

AD fastställer diskrimineringsersättningen till 50 000 kr.

TMF:s kommentar:

Arbetsdomstolen definierar begreppet sexuella trakasserier som "ett ovälkommet uppträdande av sexuell natur. För att det ska vara fråga om sexuella trakasserier krävs att tre rekvisit är uppfyllda, nämligen.

• missgynnande (agerande till någons nackdel),
• sexuell natur (brukar sällan vålla problem att bedöma), och
• insikt (d.v.s. att den som agerade begrep eller borde ha begripit att hans eller hennes agerande var oönskat).

När det gäller bagarens kommentarer om kvinnans kroppsdelar och hans förslag om sexuell samvaro är utgångspunkten att den utsatta kvinnan inte behöver markera eller säga ifrån. Bagaren borde ha begripit att hans agerande var oönskat. När det däremot handlar om de sexuella skämten och stirrandet är utgångspunkten att agerandet blir trakasserande först om någon/den som utsatts på något sätt har markerat eller sagt ifrån.

Enligt diskrimineringslagen likställs en chef med arbetsgivaren. Om en chef utsätter en arbetstagare för sexuella trakasserier kan således arbetsgivaren bli skyldig att betala diskrimineringsersättning.

Om arbetsgivaren får kännedom om att någon arbetstagare upplever sig sexuellt trakasserad av någon annan arbetstagare på arbetsplatsen är arbetsgivaren skyldig att utreda saken samt vidta lämpliga åtgärder. Underlåter arbetsgivaren att utreda och vidta lämpliga åtgärder kan arbetsgivaren bli skyldig att betala diskrimineringslersättning.