Basfakta Avtal 2013

Här finns alla basfakta du behöver veta angående TMF och Avtal 2013. Termer, ordlistor samt utgångspunkter i förhandlingarna.

Fakta om avtalsrörelsen
En avtalsrörelse innebär att flera förhandlingar om nya kollektivavtal pågår mer eller mindre samtidigt.
TMF förhandlar om totalt fyra kollektivavtal under avtalsrörelsen, de olika kollektivavtalen är ibland gemensamma mellan TMF och flera motparter och ibland med enbart en motpart. TMF har fyra motparter (GS-facket, Ledarna, Sveriges Ingenjörer, och Unionen).
Ett kollektivavtal löper vanligtvis på viss tid. Avtalen som tecknades 2010 och 2012 blev kortare än normalt på grund av att det besvärliga ekonomiska läget.
När ett kollektivavtal har löpt ut upphör den så kallade fredsplikten. Ett fackförbund kan då varsla om och vidta stridsåtgärder – exempelvis strejk – för att få igenom sina krav.
Arbetsgivarna kan också vidta stridsåtgärder för att få igenom sina krav, exempelvis lockout – utestängning från arbetsplatsen.
I Sverige finns det över 110 centrala parter, 50 arbetsgivarorganisationer och drygt 60 fackförbund, som tillsammans tecknar över 650 kollektivavtal. Under 2012 och 2013 ska över 500 avtal omförhandlas för cirka 2,8 miljoner anställda i näringslivet, staten och kommunerna.

Avtalsförhandlingar
Avtalsförhandlingarna inleds när facken och TMF presenterar sina respektive krav. Ofta krävs flera förhandlingsomgångar innan uppgörelse kan träffas. TMF:s  förhandlingar leds av David Johnsson och utförs tillsammans med förhandlare och experter på arbetsgivaravdelningen. David är vice vd och förhandlingschef på TMF.

Industriavtalet
Sverige hade under -70 och -80-talen en historia av okontrollerade kostnadsökningar, vilket ledde till hög inflation och till att Sveriges konkurrenskraft försämrades. Detta berodde på att några fack fick igenom sina krav, vilket gjorde att andra fack kunde ställa liknande eller högre krav i sina förhandlingar. På så sätt kom en spiral av kostnadsökningar att sätta i gång. Det la också grunden till att fack och arbetsgivare inom industrin träffade Industriavtalet 1997 (ett avtal som förnyades 2011) som innebar ett nytt sätt att se på förhandlingar och konfliktlösning i Sverige.
Avtalet reglerar bland annat hur förhandlingarna om kollektivavtalen mellan de olika parterna som har undertecknat avtalet ska gå till.
Förhandlingarna förbereds genom att parterna tar fram förhandlingsmål och krav. Därefter utväxlas bud och krav. Om inte ett nytt avtal har träffats när en månad återstår av avtalstiden följer en period då OpO, ”opartiska ordförande”, som parterna själva har utsett, leder förhandlingarna.
I den kommande avtalsrörelsen har parterna kommit överens om att börja förhandlingarna den 30 september och att nya avtal ska vara träffade senast den 30 november. Se TMF: s tidplan. Läs mer om Industriavtalet här.

Kollektivavtal
Kollektivavtal är avtal om arbetsvillkoren för företag och anställda i en bransch eller för en större del av arbetsmarknaden. Avtalen träffas mellan arbetsgivarorganisationer, som företräder företag, och arbetstagarorganisationer (fackförbund), som företräder anställda.
Företag som är medlemmar i en arbetsgivarorganisation som har träffat ett nytt kollektivavtal blir bundna att följa vad som står i avtalet om löner, arbetstider, försäkringspremier för de anställda etc. De anställda lovar att följa arbetsvillkoren, att inte strejka eller att vägra arbeta så länge som kollektivavtalet gäller.
Det innebär att parterna (arbetsgivarna och facken) har fredsplikt - fredsplikt innebär förbud mot att vidta stridsåtgärder som exempelvis strejk eller blockad. Ett träffat kollektivavtal skapar därmed arbetsfred. Företagen och de anställda vet genom avtalet vad som gäller och får den förutsägbarhet som är viktig för att kunna planera för framtiden.
I dag behöver ett kollektivavtal inte alltid reglera lönerna i detalj. Däremot kan avtalet ange förutsättningarna för lönesättningen eller hur man på företaget ska göra om fack och arbetsgivare är oeniga.

Märket
För att svenska företag ska kunna konkurrera med företag i andra länder kan inte arbetskostnaderna – löner och kostnader för exempelvis försäkringar – öka mer här hemma än i andra länder utan att de svenska företagen förlorar i konkurrenskraft, och i värsta fall måste minska sin verksamhet i Sverige. I stort sett har det funnits enighet på den svenska arbetsmarknaden om att de internationellt konkurrensutsatta företagen inom industrin ska sätta ”märket” och att övriga sektorer ska respektera det.
Att "sätta märket" innebär att sätta riktmärket, normen, för löner och avtalsvillkor.

Ordlista
Svenskt näringsliv har sammanställt en ordlista över de vanligaste termerna som används kring avtalsförhandlingar. Läs mer här.

Källa: Trä- och Möbelföretagen och www.svensktnaringsliv.se/avtalsfakta.


Sök


TMF - Trä- och Möbelföretagen

Besöksadress: Storgatan 19
Postadress: Box 55525, 102 04 Stockholm
Telefon: 08-762 72 50
Fax: 08-762 72 24
E-post:
info@tmf.se